Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Johanna tar ner den ifrån hyllan och förväntar sig att den rätt stora yxan ska vara tung, men hon hade fel. Den var istället väldigt lätt. Ovanligt lätt. Snabbt känner hon på skaftet. Lika vasst och hårt som det ska vara. Vad kan han ha gjort för att den ska väga så lite?
"Jag skulle skaffa fram vapen specialgjorda för er. Alltså inte mer än en vanlig yxa och en vanlig dolk som var lätta att använda. Men jag tyckte det var slöseri så jag lekte lite med insidan. Om ni nu kommer använda de här, så skulle det vara enklast och kasta den på fienden, om de bär vapen som de skulle kunna skjuta er med. Därför skapade jag dessa armband som är kopplade till de där vapnen. Så att om ni trycker på en viss knapp så kommer den automatiskt tillbaka till er" sade Beetee och höll fram ett armband emot Johanna och ett emot Thalia. Johanna tog sitt, och satte det runt armen. Passade perfekt till och med. Varken för stort eller för litet.

(Hade tänkt på samma sak jag med ^^ att de skulle komma tillbaka till dem xD )

Thalia tar emot armbandet och sätter den på sig, det var i svart läder och passade perfekt på hennes arm. Hon tryckte på knappen och dolken som fortfarande satt kvar på väggen kom farande rakt mot hennes hand och hon fångade den skickligt. "Jag vet vem som skulle bli avundsjuk för det här ja." mummlar hon leende och tänker på Clove och inser hur mycket hon saknar dem alla. Men just nu försvinner detta ur hennes huvud då hon leende synar den lätta och fina dolken. Den var skinande blank och ytterst vass av något material hon inte kände igen. "Vapnen kan tränga igenom de flesta av metaller och skydd." ler Beetee och Thalia ser på honom. "Tack ska du ha, de är fina, helt underbara." säger hon tacksamt.

(haha jag läste dina tankar )

Johanna nickade.
"Imponerande att det gick att göra sådant här. Tack, Beetee!" sa Johanna, tacksamt. "Får vi öva?" frågar hon honom sedan. Han nickar och Johanna går direkt över till de dockor man ska kasta emot. Men hon kastar inte. Hon sätter den djupt in i dockans tyg och plast. Det var förvånansvärt enkelt att göra det enkelt. Sedan backade hon ca 3 meter och tryckte på knappen. Den kom farande genom luften och Johanna fångade den enkelt. Så den klarade att komma tillbaka trots att den är fast i någon. Fast vad förväntade hon sig? Det var Beetee som gjort den, han var duktig på det här och hade säkert redan testat alla funktioner den hade.

(Coolt :O )

Thalia går till mitten av en annan bana där flera dockor står. De är först alldeles mörka sedan började en efter en lysa i allt snabbare takt, Thalia träffar en efter en. Missar gör hon någongång men de flesta träffar de åtminstonde lite. Hon är glad att hon hade tränat i 14 hur skulle hon annars ha klarat sig? Men bättre kunde hon allt bli. Men vapnet gjorde det hela mycket enklare, enklare att kasta och snabbt fick hon det tillbaka åter i sin hand.

Johanna gör nu som Thalia gör. Kastar på de som lyser. Hon träffar varje gång, inte alltid mitten men oftast. Det bästa var att man sen skulle slippa hämta och ta ur dem ur dockorna. Utan det gjorde armbandet åt en. Utan man kunde fortsätta i evigheter.

Thalia slutar efter en stund, händerna hade åter börjat svida och hon antog att det var inte det bästa sättet att låta dem läka på. Hon ställer sig vid Beetee som betraktade Johanna och ser sedan på henne, "Vad har hänt med dina händer?" säger han undrande. "Jag kände för att kasta glas." svarar hon bara och flinar.

Johanna hör Beetee och Thalia prata, men hon fortsätter en stund till. Alltså tills den första dockan verkar vara så sliten så att man ser till och med ifrån avstånd var hennes yxa landat. Så hon går tillbaka till Beetee och Thalia.
"Finns det några andra specialegenskaper?" frågar Johanna. Beetee nickar sakta.
"Ja ifall bladen går sönder så reparerar dem sig själva. Men jag vet inte om det funkar ännu, vi har inte fått dem att gå sönder så det var lite svårt att testa" svarade Beetee.

"Vi får väll träna med dem då, gissar att de går sönder tillsist." sa Thalia smått roat och ser på Beetee. "Kan tänka mig att ni tänker ta Thresh med i kriget med. Jag släpper inte honom ifrån mig, vilket betyder att jag inte gör som ni säger om han inte får vapen som han kan hantera och de ska vara bra. Du kan hälsa de andra det." sa hon bara allvarligt, inte för att hon misstrodde Beetee, men de andra misstänkte hon. "Och kan inte fler från 14 komma hit? Finnick?" frågade hon sen bara som i förbifarten, mest för Johannas skull.

"Lugna dig" säger Beetee och skrattar. "Givetvis. Jag håller på att konstruera specialvapen till en liten så kallad stjärngrupp som vi skapat, där några ifrån föregående hungerspel är med. Till exempel, Finnick är med och Thresh. Sedan också Clove och Peeta. Resten ville inte vara med av olika anledningar. Så jag har händerna fulla med det här." Johanna bara nickar. Så då måste de ta över de personerna hit också, för att de ska testa deras egna vapen.
"Så Finnick kommer hit?" säger Johanna förhoppningsfullt. Beetee nickar och ler, och det besvarar Johanna med ett glatt leende.

"Ledsen, han är det enda jag har kvar, vill inte att något skall hända honom." säger hon ursäktande och ser frågande på honom. "Inte Cato?" och Beetee nickar, "Jo och Cato det har du rätt i." ler han och Thalia nickar. Hon skulle sakna att inte ha Clem där, men han var ändå inte den typen att vara med i krig. Hon ler när hon ser Johannas glada leende, glad att finnick skulle komma. Men att Marvel inte ville komma? Ja, han kanske kommer sen? Vem vet?