De utvalda

"Men..." protesterade Ethan. "Jag kan inte låta dig göra allt...Du vet inte allt som jag vet" suckade han men tvingades sjunka tillbaka. "En lord kommer hit idag...Jag ska ha möte med honom och middag".

Eletha nickade, "Då får vi antingen avboka det eller annars tar jag det. Vad skulle ni diskutera?" frågar hon enkelt och ser på honom.

"Vi skulle diskutera samarbete, ifall det blir kris eller krig någon gång" mumlade Ethan. "Och det går inte att avboka nu...".

"Då tar jag det, din hälsa är viktigare." sa hon och frågade sedan mer ingående var Ethans ståndpunkter låg och liknande.

Ethan suckade nedstämt. "Ja...Det får du göra...". Han beskrev sedan vad hans hushåll ville och vad de gick med på och inte gick med på.

Eletha nickade, men jag har inga passande kläder. En enkel klänning hade hon fått med sig, men det var en grov sak inte siden som hon nu behövde.

"Du kan få låna en mklänning av Vina, prata mer med henne" sa Ethan och sträckte sih efter ett glas vatten som någon ställt på bordet bredvid sängen kvällrn innan. Han drack några klunkar.

Eletha nickade, "Vet hon vem jag är?" frågar hon och ställer sig upp. "Minns hon mig?" frågar hon med en rynkad panna.

Ethan skakade på huvudet åt båda frågorna. "Nej, och hon ska inte få veta" sa han tyst. Han såg upp på Eletha. "Om hon gör det kommer hon få dig sparkad och så långt bort fårn mig som möjligt...".

Eletha nickade, "Det finns ingen lag om att man inte får döda särlingar." sa Eletha. Hade inte särlingarna något skydd som makt, släkt och pengar var det ingen som lyfte ett finger för att hindra det.
"Okej, jag talar med henne." sa Eletha och försvann ut ur hans rum.