In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon lyssnade och nickade och såg mot tjänaren som skakade på huvudet.
"Nej Miss Ruby får inte vara med. Det är en hälsoundersökning." Hon log och hjälpte Halo ut från biblioteket och Ruby vände sig om.
"Så hur var det att bo där det fanns snö? Jag har sett snö men aldrig upplefft det så." Hon Gav honom ett leende.
"Sen har jag en fråga. säg till om du inte vill svara." Hon tog andan.
"ska du vara kvar?"

Rion såg förvånat på Ruby när hon kom tillbaka till Rion för att göra honom sällskap igen. Deras samtal var inte över.
Han skrattade över hennes förtjusning av snö. Ja, det var väl, för en dels ögon, en märklig upplevelse. "Snön är kall. Men då kan en hålla sig inomhus.", skrattade han och drack det sista ur vinglaset. Han satte ner det på bordet framför de och såg på Ruby igen med en nyfiken blick. Hon hade något att fråga honom. För ett ögonblick hann han tänka ut flera olika saker hon hade kunnat fråga henne, därför såg han bara förvånad ut när det inte var något av alternativen. Och han förstod inte varför hon verkade så rädd att fråga honom. Men han log lättat och gav ifrån sig ett kort skratt.
"Ärligt, så har jag ingenstans att ta vägen. Inte än, iallafall. Jag har mina kontakter, givetvis, men just nu.." Han vände bort blicken och såg ut genom fönstret igen. Han tänkte på Leo. Och Ivan. De, som för ett ögonblick, hade varit en familj.
"Jag tror min plats är här. Iallafall för ett tag till. Om Halo går med på det, förstås."

Ruby log bara och nickade svagt.
"Läs du nu boken så ska jag se om jag behövs." Hon reste sig och tog hans hand.
"Deet var mitt nöje att samtala med dig." Sedan lämnade hon rummet och gick mot Gix kontor.
"Skulle du vilja ha hjälp?" Hon såg på Halo som satt lugnt på britsen och Gix skakade på huvudet.
"Nej det är så lugnt som det blir." Han log och nickade.
"Hennes höghet måste dock läsa lite brev så kan du hålla henne sällskap?" Han höjde på ett ögonbryn.
"Inte för mycket arbete och sen måste ni båda äta."

Rion skrattade igen då hon var kvick på att avsluta samtalet. "Javisst. Jag ska läsa. Tack för sällskapet, Ruby. Det var trevligt." Han tog hennes hand i sin och släppte sedan taget för att plocka upp boken i hans knä.
Intresserat började han läsa om Halo. Det började tidigt. Julian, eller någon annan som tog hand om henne som väldigt liten måste varit den som rapporterat händelserna.
Rion läste fokuserat och lugnt vidare i boken om Halo.

Halo blev klar och tillsammans gick de till hennes arbetsrum där hon slog sig ner i den mysiga konstorsstolen.
Hon började att skriva breven och hon såg sig om.
"Skulle det inte vara vax här?"

"Så nu när vi är tillbaka Leo ska du ge tillbaka ringen?" Mira ställde ner lådan i sitt rum.
"Sen ska vi se vad som behövs göras."

Leo pustade ut när de klivit in i hans och Miras rum för att sätta ner lådorna med hans saker. Han vände sig mot Mira. Först hade han inte hört var hon frågat honom och såg förvirrad ut, men så förstod han- ringen. Han höll upp handen framför sig och iakttog ringen på hans finger. "Du har rätt. De vill nog ha tillbaka den. Jag går och letar reda på Juniv." Han log mot henne och ursäktade sig för att leta reda på honom. "Juniv!"

Hon gav honom ett leende och sedan nickade hon.
"vi ses senare."

Juniv såg upp från boken med ett leende.
"Åh Leo du är tillbaka." han såg på honom.
"Hur var dagen ute idag? Såg ni någgot roligt?" Han lade huvudet på sned.

Leo hittade Juniv inne på hans kontor. "Tack för lånet. Jag uppskattar det, verkligen." Han drog av sig ringen och placerade den på bordet framför honom och mötte Junivs blick.
"Det var fint väder. Mira tog med mig till parken en sväng." Han log åt tanken. Men leendet försvann sedan då han tänkte på Rion. "Hur gick mötet med Rion? Vad tänker han göra? Vad gör han här?"

Han tog ringen och log mjukt.
"Han kommer få stanna ett tag. Jag ser att han är ångerfull över vad som hänt. Han var trots allt förälskad i Alice." Han tystnade.
"Sen är det mycket lättare att hitta Halo ifall hon kidnappats." Han log.
"Jag tror han är i bilbiotket om du söker honom. "

Leo nickade eftertänksamt. Men det var något som fick honom att hejda sig när han vände sig om för att lämna rummet.
"Ifall hon kidnappas? Juniv.. Menar du att någon tänker kidnappa prästinnan?" Han såg orolig ut och svalde. Han tänkte på Rion, Ivan.. Det gick inte ihop. Det var längesedan nu sedan de varit i sådant mörker. Sådana tankar. Det kändes som ett annat liv. Ett tidigare, gammalt ett.
Leo samlade sig sedan och rättade till tröjan så att den föll rätt. Han harklade sig. "Ja, det kanske är bäst att jag pratar med honom en sväng.", sa han i en blandning av viskning eller mummel. Orden var inte riktade till Juniv, mer som att Leo tänkte högt.
Han såg på Juniv igen. "Tack igen. För ringen alltså." Han nickade och lämnade sedan rummet för att leta reda på Rion i biblioteket.