In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon kunde inte låta bli att bli rödare i huden och det gjorde att hennes bruna hy blev mörkare.
"ehm ja.. Jag skulle tro det." Hon lade huvudet på sned och såg mot den sovande Halo innan hon blev snurrad och kom sedan in i hans famn igen.
"Jag har lärt mig av de bästa. Jag visste vad min roll skulle bli och jag ville lära mig äldre danser." Hon log mjukt.
"Jag håller på att läsa på formler. Så jag har läst om att projektera drömmar." Hon bet sig i läppen.
"Jag måste ha någon att öva på och jag tror.."

Rion avslutade dansen med att snurra Ruby en sista gång i ett långsamt tempo för att fånga henne i hans armar igen. "Tack. Det var en trevlig dans.", sa han lugnt, nästan intill viskade och släppte taget om Rubys händer för att gå tillbaka till soffan igen.
Han slog sig ner och lade anteckningsboken från Gix i sin famn igen. "Så, du är inte bara magiker till rådet, utan även Halos danslärare?" Rion log och sträckte sig efter sitt glas för att smaka av den röda drycken igen. "Berätta. Vad är det du tror?", frågade han då han gissade att Ruby erkände något.

Hon satte sig när dansen var slut och skakade på huvudet.
"Vi lärde oss det mesta i skolan. Skolan drevs av rådet så." hon ryckte på axlarna.
"Gix var läkaren, Julian rektorn. De andra undervisade i ämnen." Hon log mjukt.
"Så vi hade verkligen de bästa lärarna någonsin." Hon såg mot Halo.
"Hon drömmer. Ser du hennes hand?" hon pekade mot Halos hand som hade gjort till en näve.
"Hon gör alltid så när hon drömmer. " Hon visade boken.
"Jag skulle kunna se vad hon drömmer. Men d¨å måste jag även säga det till rådet senare. " Hon suckade.
"Men vem ska man prova på annars? Ingen sover nu och..."

Rion tänkte för sig själv att det var nya tider nu. Rådet hade mer makt än vad han hade trott tidigare. Eller så blev det väl tydligare för honom. Rion hade ju alltid gått sin väg oavsett. Rådet var inte hans att följa, tyckte han.
"Det låter som att ni hade kunniga ledare i er närhet.", instämde Rion då Ruby berättade om deras skolgång.
Men när hon talade om Halos drömmar, det han dels var där, i biblioteket, för att undersöka, så såg han åt hennes håll.
Mycket riktigt- så hade hon knutit sin näve. Verkade drömma. "Vad..", började Rion och kände nyfikenheten ta över igen. "..Vad drömmer hon om?", frågade han och vågade knappt tänka tanken att hon kanske återigen upplevde något som Alice upplevt och önskade tyst, tyst, för sig själv att det var något positivt i sådana fall.

Hon gav honom ett leende och nickade.
"Jag ska verkligen inte klaga på min skolgång. Det var en av USAs bästa skolor så." Hon suckade tungt.
"Jag ska försöka se vad hon drömmer om. Det kanske inte blir kristallklart men." Hon lade handen mot Halos panna. Viskade en formel och en kula kom från hennes huvud. Det var från Alices ögon och det var ett balrum. Där stod Rion och man hörde bara ett surrande.
"Se hon drömmer om dig igen."

Rion nickade. Ganska säker på att han inte missade för mycket när han hörde på Rubys berättelser. Han oroade sig inte över att han inte ens hunnit börja läsa boken. Rubys ord om Halo övertygade honom. Hon var ju någon som, trots allt, kände henne.
"Bara om du vill, Ruby. Jag..", började han förklara, men hejdade sig då han såg vad som hände. Det magiska skenet av kulan från Halos huvud som senare visade ljuset och bilden av ett balrum. "Om mig? Halo känner inte ens mig..!", utbrast han häpet i en viskning. Han kunde inte tro att det var sant- det han skådade. På något sätt hade han lyckats skymta Halos drömmar.
"Halo känner inte mig.", sa han igen och skakade på huvudet. Det kändes för nära, för privat. Den tid han hade haft med Alice var deras. Han gillade inte att någon annan delade de med de.
Han kom på sig själv att överreagera och svalde. "Hon kanske har en bra förklaring för hennes dröm.", sa han då och sträckte sig över glaset igen för att smaka av drycken.

Hon hajade till och förtrollningen bröts, bubblan försvann.
"Det var ett minne och inget mer. Som du såg var det inte direkt morderna kläder. Det är inte det här palatset." Hon reste sig upp och gick mot honom.
"Hon har fått minnen som Alice och det har kommit mer och mer i hennes drömmar." Hon sloog sig ner vid hans sida.
"Men berätta om något annat. Det är inte bra att vara upprörd. " Hon gav honom ett leende.
"Även om du inte är det så beräta om dig själv."

"Jag vet, men.." Han vände sig mot Ruby och blev överraskad då hon gick över till honom för att slå sig ner. "..Det var min och Alices tid. Jag trodde inte jag skulle dela den med.. tja, henne." Han blickade mot Halo och sedan Ruby igen.
Han funderade då hon förklarade att hon ville veta mer om honom. Han var inte säker på vad han exakt skulle säga. Så först skrattade han. Osäker om hon testade honom, men när han förstod allvaret i hennes ord nickade han då och tog ännu en klunk av vinet för att sedan se på Ruby igen.
"Vad vill du veta? Jag.. jag har inte bott särskilt länge i New Orleans. Jag och Leo.. vi bodde länge i Ryssland eftersom Ivan var därifrån."

Hon såg mot Halos håll och log.
"Jag ska snart väcka henne. Hon har arbete som väntar men att vila är viktigt för oss människor." Hon vände sig om och log.
"Åh berätta om Ryssland. Är det inte kallt där?" Hon lade huvudet på sned. Hon blinkade till och hoppade til när en tjänare kom in.
"Har ni sett hennes höghet?"
Ruby log och pekade på soffan.
"Hon sover. Hon såg ut att behöva en djupare sömn så en liten formel." Hon reste sig upp och gick till Halo. Drog handen över hennes huvud och Halo rörde sig.
"va?" Hon såg sig om och tjänaren såg på henne.
"Ers höghet. Om ni följer med mig. Gix vill prata med dig."

Han kände inpulsen att hålla med henne. Han visste ju att människor behövde återhämtningen. Så länge som hade levt med människor, så visste och förstod han ju det. Men lika fort så frågade Ruby om Ryssland och han såg oförstående på henne. Han var inte säker på att hon ville veta, eller att han ville berätta. Men hennes blick sa något annat, så han satte ifrån sig glaset och nickade då.
"Låt gå.", sa han och ett litet leende formades på Rions läppar. "Det beror på var en är i landet. Och vilken säsong.", förklarade han. "Jag bodde under en längre tid i Ivans slott. Han bodde långt utanför en av städerna där han ägde mycket skog och mark. Ett mäktigt slott, passande för en konung. Det var samma slott som Alice under en tid också skulle bo i." Rion skulle just förklara något mer då tjänaren visade sig inne i biblioteket och Rion förstod att deras samtal var över.
"Gå med Halo, Ruby. Det var trevligt att tala med dig. Du är en god lyssnare."