Skriva av sig-tråden

Jac

I onsdags tog jag min livmoderhalscancer spruta. Jag mådde illa och var yr och hade huvudvärk.

candycookie: Då kan väl du göra någonting för att stoppa det? Uppmärksamma det som borde vara uppmärksammas. Om ingen någonsin går någonting blir det aldrig någonting som förändras. Man måste våga vara den första som tar steget och försöker rätta till något som inte stämmer.

baramin: Usch, stackars dig. Jag vet precis känslan, men du det kommer gå över. Ett tag så känns allting bara jättekonstigt. Man vet att personen inte kommer tillbaka, men ändå känns den inte så långt borta. Döden kan ibland vara svår att greppa tag om, det känns som om personen som har dött inte riktigt har dött. Man kan liksom inte förstå det. Men det kommer att komma en stund då det verkligen slår dig. Första gången är alltid den gången som känns konstigast, det gången man liksom bara inte kan förstå. Jag hoppas du får ha det bra trots det som hänt. ♥

LucyMalfoy : Försök att hålla dig här. Även om det är svårt så kan du väl försöka? Eller är det så att dy kanske känner dig trygg i den värld? Eller är den bara läskig? Kanske måste du ställa dig frågor. Då kanske du kommer på varför denna värld finns, och vad du ska göra för att du ska slippa den. Prova, det finns alltid en lösning, det gäller bara att finna en som passar just dig så bra som möjligt.

Fast det var dumt att sätta det efter sprutan. Fast så stor roll spelar inte det här provet.

Aa

Jobbiga telefonsamtal är jobbiga.
Eller det är nog inte själva samtalen, när allt kommer omkring, utan ovetskapen.
Och stressen. Och ångesten.
Över vad samtalen kommer leda till.
Ska ringa igen i morgon... har vetat om detta sen i söndags, och bara vetskapen om att det här samtalet väntar har varit ett av de små svarta ettriga molnen som envisas med att förmörka min himmel.

Ignorera det där sista.
Trött tjej är trött. Eller nåt sånt.

Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan. Fan med.

Snart fullmåne. Ett stort fett fan med.
Snart är jag där på randen av Klippan. Ett steg till och jag är i den mörka världen.

Du ska inte ta något steg nerför en klippa överhuvudtaget!
Allt i hela livet kan kännas otroligt jobbigt. Allt är fel, okej, jag fattar! Jag har varit där själv, jag har nästan tagit det där steget, för jag hade verkligen ingenting att leva för.
Men idag sitter jag och är så otroligt lycklig över att jag inte gjorde det. Hur jobbigt allt än är och hur det än känns som om ingenting kommer bli bra, så kommer det bli bra. Kanske tar det flera år, men en dag kommer faktiskt allt bli bra igen, det kan jag lova! Och om du lyckas ta dig igenom tills då allt blir bra, då kommer du att vara otroligt tacksam över att du inte tog det där steget.
Även fast det inte känns så nu, så har du så himla mycket kvar att leva för. Om du kämpar och är stark så kan du förevigt vara stolt, stark och lcyklig.
Bara ta dig igenom det här och ge inte upp!

Jag vill ta det där steget så att jag är i min värld av mörker. Där märker jag inte vad jag gör eller känner eller lyssnar på

Ida S: Saker och ting är ibland inte alls som man vill att de ska vara. Telefonsamtal kan mycket väl tillhöra den kategorin ibland. Men du får stå upp, ta de där samtalen och göra det bästa av situationen. Det finns alltid en anledning bakom saker och ting, och alltid någonting man kan göra åt det. Okej, man får vara trött och inte orka med det ibland, men det kommer inte bli någon skillnad förrän man tar tag i det, och försöker hitta en lösning. Det är inte alltid man kan göra det själv, men då finns det alltid en massa människor runt omkring en som kan och är villiga att hjälpa till.
Ta dig igenom det där samtalet, sen vet du, sen har du det gjort och då behöver du inte oroa dig över själva samtalet. Då finns det alltid annat att lägga tankarna på. Stor kram, och jag vet att det kommer gå bra.

LucyMalfoy : försök verkligen att ta dig ur den onda cirkeln du är fast i. Om fullmånen är ett problem, så försök att se förbi den. Tänk inte på den alls. Lägg din energi på andra saker som gör dig glad. Låt inte någon, varken du eller någon annan, få suga ur energi från dig. Den är din och du har ett val. Du kan antingen försvinna in o världen, t steget, eller så kan du kämpa mot det. Och jag vet att du kan kämpa, jag tror på dig. Okej?

____

Usch, jag är bara så trött på mig själv just nu. Jag vet varken ut eller in längre. Förvirrad, vet inte vad jag vill. Orkar inte med mig själv eller någon annan för den delen. Vill inte, vågar inte. Om någon orkar så skicka gärna en uggla. Jag behöver någon bara....

Jag är en idiot.
hejdå, nu ska jag inte bekymra er längre...