Monster High School

"Okej!" sade Eresse och skrattade till. Han var väldigt glad, som han altid brukade vara. Men salen var väldigt tråkig. Jag tänkte på saker han skulle kunna göra för att liva upp den lite. Han använde sin favorit formel, som han redan använt en gång idag.
Formeln som gjorde Att han sögs in i någon annans kropp. Han koncentrerade sig inte på någon person, jag han visste att det skulle leda till att han skulle sugas in i den strarkaste själen.
Men det kändes konstigt, som om den utsprungliga personen kämpade emot mer än vanligt.
Han kollade ner åt.
Han hade ingen kropp. Han svävade några steg run i salen. Alla änglarna var nästan genomskinliga.
Han måste vara en ond varelse nu. Han hörde en röst i sitt huvud.
Den andra personen försökte kasta ut honom. Och plötsligt befann han sig tillbaka på bänken igen.
Han såg skräckslaget på de andra

~Zilya~
Jag följer efter de andra till bordet.

((Alltså Wut Lilamupp, 30 meddelanden xD))

Ayaka kom fram till deras bord. Lirima flyttade på sig så att Ayaka kunde få plats bredvid henne. Plötsligt försvann Eresse, men han kom snabbt tillbaka.
Han såg skräckslagen ut.
"Hur är det?" sade Lirima.

((Kort med blö))

"Jag såg något konstigt bara..." sade Eresse. Han var tyst en stund, sedan fortsatte han med lägre röst.
"Lirima, vet du varför änglar blir genomskinliga ibland?"

((Jaja kort )

Lirima skakade långsamt på huvudet, Eresse verkade vara allvarligare än förut. Hon kastade en snabb blick på Ayaka och flickan som kommit tillsammans med henne.
Hon log till flickan som hon inte kände igen och vinkade lite.

"När en ängel blir genomskinlig betyder det att det är något ont i närheten. Kolla på sig själv Lirima, du är nästan helt genomskinlig!"
Han såg allvarligt på Lirima och de andra. Men han kunde inte hålla sig allvarlig länge.
Plötsligt började han gapskratta.
"Åå jag vill verkligen se lärarna lösa det här om det är sannt!" Då såg han att det satt en till flicka på bänken mittemot. "Oj! Hej!" sade han. Han kände igen henne. Det var henne han ryckt i håret tidigare på dan. "JAg är Eresse, om du inte visste det då!" sade han och blinkade.

((KAnske vi borde vänta på de andra nu? :3))

Jag ser själv på mina armar. Inte ett dugg genomskinliga.
"Jag antar att jag inte är en riktig ängel då" säger jag med ett bittert skratt.
Jag kliar mig i håret och passar på att färga det mörkblått.

"Du och jag Ayaka!" Skrattade Eresse.
Han kollade upp på Ayaka och såg att hon plötsligt fått blått hår.
"Coolt! Hur gjorde du det där? Man skulle kunna ha riktigt kul med det där..."
Ett antal visioner dök upp i Eresses huvud där han sprang runt i korridorerna och störde folk genom att ändra deras hårfärger.
Då hörde han ett ljud bakom sig och han vände sig snabbt om. Han petade på Ayaka.
"Kolla!"
Vid matsals dörren kom det fram fotspår utan att det fanns någon person som syndes.

((Uhh det var länge sedan jag skrev! owo))

Julie ~
Jag sätter mig långsamt ner och stirrar blygt ner i maten.
Det är flera personer som jag inte känner som sitter här, och han där killen som bara försvann innan och gjorde massa kaos..
Åh, hon där ängeln som är Ayakas vän sitter också där. Vad hette hon nu igen? Hmm...
Just när jag håller på att försöka komma underfund med vad den blonda flickan hette, får jag ett plötsligt men kraftigt huvudvärk.
"Irgh.."
När jag lyfter handen mot pannan är det som om en vindstöt av kraft flyger igenom mig och mitt syn fällt börjar bli svarta prickar, och sen ett starkt vitt ljus.

Jag ler glatt mot Eresse.
"Tack, det är typ.. Metaform magi tror jag det hette. Alla änglar har det, men de flesta blir inte så bra på det." säger jag glatt. Plötsligt hör jag Julie, och ser förvåbat på henne. Hon verkar ha ont eller nåt.
"Julie? " säger jag förvirrat.