Flygande giraffer!

Rachel log mot Elionora och stängde dörren om dem och nickade sakta. "Jag med, jag var glad att David frågade". Hon nickade sedan ännu ivrigare. "Jag ska följa med honom, och jag vill bli din kammarjungfru!" sa hon glatt och log mot henne. Hon hade inte varit såhär glad på länge.

Elionora nickade och tog fram tre klänningar hon trodde skulle passa Rachel perfekt.
"Välj vilken du vill." sa hon och satte sig på sängen, studerade Rachel.
"Det är bra, jag anser att alla borde få utbildning, även kvinnor och även de som inte haft turen att födas rikt." sa Elionora vänligt till flickan.
"Sen behöver du komma härifrån, människor ute i städer är inte så vidskepliga. Använd bara dina krafter i yttersta nöd så som David och vi måste dölja våra för andra även om de vet vi är särlingar." sa hon lågt men vänligt.

Rachel såg på klänningarna med stora ögon. De var så vackra alla, hon hade aldrig ägt något så fint. Nu hade hon på sig sin vanliga pigklänning.
Medan hon valde lyssnade hon på Elionora. "Jag vet...Och jag vill komma härifrån, men jag vill inte lämna David" erkände hon och nickade sedan sakta. Hon ville inte använda sina krafter.
Tillslut hade Rachel bestämt sig för en skogsgrön klänning som matchade hennes ögon, den hade långa ärmar och lagom med urringning. "Tack så mycket" log hon mot Elionora och neg lätt som det anstod en tjänare.

Elionora log och viftade undan nigningen.
"Oss emellan behöver du inte niga, bara när andra ser på." sa hon och kramade lätt om flickan.
"Ta hand om dig nu och kom ihåg att varken jag eller Mattias har något emot dig eller att du är häxa. Du är en av oss." sa hon menande och log innan hon släppte iväg henne.
"Ta och bada nu, tvätta dig ordentligt. Kom hit sedan ska jag hjälpa dig med klänning och hår, vi kan hjälpa varandra." log Elionora milt.

Rachel reste sig upp och nickade sakta, hon gillade inte att niga men visste att hon behövde göra det ibland. "Okej, jag kommer snart" sa hon och log igen innan hon tog sig ut. Hon tog sig till sitt rum där hon faktiskt hade ett litet badrum. Hon fyllde karet med vatten och klev sedan i. Hon låg en stund och njöt av det varma vattnet innan hon tvättade av sig smuts och damm från att ha jobbat. Hon gjorde det så noga hon kunde, håret med.
Tillslut var hon klar och Rachel klev upp och torkade sig, hennes hår började sakta locka upp sig ännu mer då det var blött och efter att hon klätt sig och försökt det att bli plattare begav hon sig till Elionora igen.
Hon knackade på innan hon klev in med ett leende. Hon såg fram emot kvällen. "Jag har tvättat mig nu".

Elionora var också klar och hade en handduk om sig. Det syntes att hon inte levt sitt liv glatt och enkelt. Hennes kropp, det som syntes pryddes av ärr och blånader fast det hade blivit mycket bättre att hon knappt tänkte på det.
"Bra, klä på dig klänningen ska jag snöra så gör du samma med mig." sa hon och lät klänningen falla innan hon drog på sig en vackert blå klänning.

Rachel nickade sakta och stängde dörren innan hon drog av sig sin klänning och drog på sig Elionoras gröna. Hon såg ner på sig själv leendes, den var så vacker, och så mjuk och behaglig.
Hon gick sedan fram till Elionora och hjälpte henne att snöra klänningen. "Sådär ja, du ser väldigt vacker ut" log hon till Elionora och vände sedan ryggen mot henne och drog undan håret.

"Tack." sa Elionora leendes glad att klänningen dolde hennes kropp. Eller de delar som såg missbildade och groteska ut.
Elionora snörde Rachels klänning med och satte henne sedan på en stol framför en spegel och började reda ut hennes hår.

Rachel hade inte sagt något om Elionoras kropp, hon visste, David hade berättat det mesta för henne, allt han hade vetat i alla fall.
Då hon borstade hennes hår slöt hon lätt ögonen. "Jag hatar mitt hår när det här såhär" mumlade hon. Alldeles lockigt. Hon försökte kamma det rakt på morgnarna men det höll sig aldrig så. "Men du får göra vad du vill med mitt hår" sa hon sen.

Elionora log svagt och mötte hennes blick i spegeln.
"Jag tycker det är vackert med lockar, skulle själv villa ha det." sa hon leende. Hon flätade håret som en krans runt huvudet och satte i röda rosor samt lät lockarna falla över ena axeln. Sedan lånade hon Rachel ett silverhalsband, armband samt örhängen som man kunde ha utan hål.
"Skor." mumlade hon sedan och letade sedan upp ett par lätta sidenskor som passade klänningen.
"Sådär, du ser ut som en skogsdrottning." log Elionora strålande mot flickan.