Prs(Dragon Fantasy)

(Men åhhh vad ska oraklet säga!?! Nu blir det jätte dåligt här )

Fyra hjältar skall åka,
Tre skall återvända
Den okände skall stå inför tartarus
Dömd för stölden av Poseidons udd
Som finns gömd i det uppenbaraste av dem alla
I tolv-salen

(Äsch vet inte det där lät bra iaf )

"Lugna dig." hörs en röst och ett par starka armar håller henne hårt tillbaka.
Arnold var där och hon lugnar sig så de kan hälla i henne nektar och ambrosia, febern var oroväckande hög.

(._.)

Uriah stirrade på oraklet, som åter låg i en död hög. Han gick ut igen och mot sjukstugan. På vägen träffade han Sonja. "Hur gick det?" frågade hon. "Fattade noll!" sa Uriah bekymrat.
Hon nickade och log. Uriah kom fram till sjukstugan.

(Men den var fin ♥)

Mina var nu stilla, febern hade gått ner. Hon satt upp med kuddar bakom ryggen och såg allmänt trött och slut ut men hon talade med Arnold. Hon mindes inte allt nästan inget av det som hänt och satyrerna hade lagt på en salva över märket men det ville inte bort.

Uriah kom in och satte sig hos Mina. Han tog hennes hand och krmade den. Han såg fundersam ut.
"Fyra hjältar skall åka,
Tre skall återvända
Den okände skall stå inför tartarus
Dömd för stölden av Poseidons udd
Som finns gömd i det uppenbaraste av dem alla
I tolv-salen

Vad tror ni om det?" frågade han osäkert.

Mina såg på honom och slöt sin hand om hans.
"En död, den som är skyldig får sin dom och gömd? Uppenbaraste?" sa Arnold med rynkad panna.
"Upoenbaraste? Hos Poseidon, Hans palats?" sa Mina och skakade på huvudet, det var något hon skulle minnas. Hon stönade hon visste inte.

"Jag vet inte. Tolv-salen?" funderade Uriah. "Nåja. Vi vet i alla fall att bara tre återvänder.." Uriah kramade Minas hand oroligt. Skulle hon dö? Eller han? Han vill inte att någon av dem skulle dö.

"Fast inte återvänder betyder inte att någon ska dö." sa Mina som för att lugna dem men hon hoppades att den delen handlade om Sonja.
"Tolvsalen? Vet inte." sa Arnold och Mina ryckte på axlarna. Hon grimaserade och tog sig över bröstet ibland var det som det stack till av smärta.
"Jag kommer härifrån förhoppningsvis imorgon." meddelande Mina dem då smärtan avtog.

"Nej, men det kan betyda..." Uriah nickade åt Arnold. "Iraklet måste lära sig att tala klarspråk!" flinade han. Han såg allvarligt på Mina. "Var gör det ont?" undrade han.
Han nickade kort åt det sista. Arnold gick efter en stund, men Uriah stannade kvar.

"Börjar oraklet tala klarspråk så kommer Hades till Olympen." skämtade Mina och såg efter Arnold då han försvann och såg sedan på Uriah.
"Jag minns inte, jag vaknade med denna. Den smärtar ibland." sa Mina och visade den halvmånformande brännmärket och försökte dölja sin oro.