Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona blev nu arg istället, fattade han aldrig?! "Självisk!? Är det jag som är självisk! Jag hatar henne Niel, hon tog dig ifrån mig och jag står inte ut med det, jag vill inte dela dig och jag kommer ta mitt liv itllslut" sa hon arg och såg på honom. "Hon skulle döda vår dotter! Hon dödade min familj! Och du älskar henne!". Hon snyftade snart igen och begravde ansiktet i händerna.

"Jag vet. Du är inte den enda här som är självisk. Men det gör dig inte bättre. Hur skulle Erin ta det om du dränkte dig tror du? Hur skulle jag ta det? Jag vet att det är svårt men vi måste klara oss ur det här."

"Jag bryr mig inte längre Niel, jag bryr mig inte om jag är bättre eller inte, Erin har det bra hos Milena. Och om du inte kan älska mig helt själv så bryr jag mig inte om hur du tar det heller, jag älskar dig så mycket att mitt hjärta just sprack". Hon sjönk ned på sängen. "Jag kan inte dela dig" upprepade hon. "Hur skulle du känna om jag älskade någon annan också?".

(Snälla, säg att allt blir normallt sen för seriöst klarar inte Monas känslor xD Och det känns så sorgligt det här xD)

(Hah, du får se ;*)

"Jag skulle känna mig ömtålig. Men jag skulle inte välja bort dig och heller inte lämna dig!"

"Jag väljer inte bort dig Niel" mumlade hon förkrossat. "Jag kan inte bara ta det...". HOn snyftade till och kröp ihop. Helt förtvivlad och det kändes som om hon aldrig skulle kunna le igen för tillfället.

"Mm...Men du, nu tycker jag att vi ska sova. Inte sörja eller överhuvud taget tänka!" mumlade Niel. Han la Mona i sängen och lade sig bredvid. Han lade armarna om henne och kysste henne ömt, såsom han brukade göra förr.

Mona lyssnade inte på honom. HOn besvarde inte kyssarna utan bara snyftade tyst innan hon tungt somnade.

Niel somnade snart han med, med en hand om Monas midja och den andra intraslad i hennes hår.

Mona vaknade sent. Hon kysste Niels panna och för ett ögonblick mindes hon inte. Men tillslut kom allt tillbaka och hon såg tomt framför sig. "Hur kan du göra såhär?" Mumlade hon åt deb sovande Niel.

Niel sov vidare. Hans ansiktsuttryck var avslappnat, han drömde om Mona (din karaktär). De gifte sig. "Mona...älskar dig..." mumlade Niel i sömnen och drog Mona till sig.