In the dark PRS Vidomina & Medi

"Du hade inte kunnat gå ut i solen utan min hjälp" sa hon och kramade hans hand.
"Sen måste jag köpa en sak till dig. Du kommer bli så chockad hur gott det är. Det är typ supergott att äta när man sitter på en bänk i solskenet." Hon log


Halo såg på sig och reste sig.
"Jag ser ut som en prinsessa." hon lade huvudet på sned och snurrade runt.
"Adela du är ett geni!" viskade hon

"Det låter som en bra plan." Han log nöjt och ledde henne genom parken. De passerade förbi andra människor som inte alls verkade särskilt brydd över att Leo passerade förbi. En vampyr. De verkade inte ha någon aning. Det gillade han. Det var för lätt.
"Där. Ser du, där framme, byggnaden med lägenheterna? Det andra från vänster, det är mitt köksfönster." Han pekade mot en byggnad som tornade upp framför de.

"Så bra att du gillar det." Adelaide tog nya foton. "Så. Du är redo. Kom, låt mig ta dig till Mr Antoine." Hon öppnade dörren för Halo. "Det är i ordning för dig i trädgården. Det blir en bra bakgrund med påfåglarna."

Hon såg upp och log.
"åh det ser så mysigt ut!" Hon log.
"Har inte bott så litet på..." Hon funderade.
"Säkert 2500 år eller så?" Hon lade huvudet på sned. Hon log och gav honom en kyss.
"Och ikväll ska vi fira tycker jag."

Juniv, Léon. Julius, Gix Satt i ett samtalsrum och de talade tyst med varandra, i väntan på Rion.
"Går han att lita på?" Gix talade på latin med de andra och Julian såg på dem.
"Jag vet inte. Men om han skadar min dotter så ska han få ångra det."


Halo log mmjukt och nickade.
"Kom då får vi." Hon tog hennes arm och började att gå.
"Påfåglar? oh men blir de inte arga? Det är väl deras trädgård?"

Leo log nöjt och tog med sig Mira till byggnaden för att vant knappa in koden för att passera in till huset.
"Det var så längesedan jag var här. Du får ha överseende, min kära." Han gav ifrån sig ett nervöst skratt och ledde henne upp tre trappor innan de nått hans dörr där han låste upp med nyckeln från sin byxficka. "Det är bara några saker jag behöver. Det andra kan vi lämna till städet. Jag är säker på att de kan sälja mina möbler och så. Men jag uppskattar att du har följt med." Han steg in i hallen för att se sig om efter sina ägodelar för att sedan gå vidare in till det större rummet och plocka på sig sina värdesaker och kläder.

"De gillar att vara i din närhet. Har du inte märkt det?" Adelaide krokade arm med Halo och ledde henne ut från rummet för att ta henne bort till trädgården där Antoine väntade på henne.
"Så, du är i goda händer. Lyssna på honom bara, så ska det nog gå bra."

"Jag går dit du leder mig." Hon log och nickade.
"Sen väl hemma ska vi jobba hårt. Vi måste bädda om hennes höghets rum. Vi måste se till att det är rent" Hon såg på honom och pekade på en handspegel.
"den är vacker." sa hon mjukt.
"ska du ta med dig den?"


Hon log.
"Du får pressentera mig för jag är nervös.." sa hon och svalde.
"är han snäll? " Frågade hon och klev ut och såg en stol stå lite längre bort med ett stafli och en man.
"såå..."

"Oj, du kör hårt idag, Mira. Ingen tid att förlora då.", skrattade han och ögnade spegeln hon upptäckt. "Tja, jag har ingen användning av den. Ni har ju speglar i palatset. Men om du vill, så är den din." Han log och vände sig sedan tillbaka till kläderna för att packa vidare. "Ser du något annat som du vill ha, så ta det."
Han vek ihop sina tröjor och skjortor i en låda.
"Det är inte mycket kvar. Som sagt, de andra ska jag göra mig av med. Jag han redan betalat för att få hjälp med det."

Adelaide fnittrade nöjt och gick till mannen som lade fram sina saker för att göra målningen av Halo.
"Mr Antoine! Hej. Välkommen hit."
En man, klädd i en större skjorta och slitna jeans vände sig om för att se på Adelaide och Halo.
Han log stort så att tänderna syntes och skrattade då han kramade om Adelaide hand i en hälsning. Han verkade glad. Glad för att var där, eller glad för att blivit vald för jobbet.
"Det är en ära, miss." Han nickade mot Adelaide för att sedan vända sig mot Halo. "Ers höghet." Han tog Halos hand och kysste den för att sedan buga sig och visa med handen åt stolen hon skulle sitta på. "Varsågod, där är din plats. Gör dig bekväm."

Hon lade bort spegeln och lade armarna om honom.
"Jag vill ha dig." Hon log mjukt och skrattade.
"Men spegeln är ju fin. Silver med vackra detaljer." Hon smekte hans kind.
"Och jag ser inte mycket men ska kolla."

Halo log och rodnade svagt.
"Åh det är min ära." Hon såg mot stolen eller mer en tronliknande sak och nickade.
"Självklart. Jag säger till ifall jag behöver röra mig Att sitta still är inte det bästa att göra när det är varmt." Hon log mjukt och slog sig ner.
"Vill du att jag håller i något?"

Leo log nöjt och lutade huvudet mot henne när hon omfamnade honom. "Du gör som du vill.", sa han lugnt och stängde lådan för att fylla nästa med de sista kläderna.
"Det känns lite konstigt.. jag har ändå bott här ett tag." Han såg sig runt, iakttog rummet. "Det känns också rätt. Det är dags att lämna mitt gamla liv bakom mig." Blicken föll på Mira igen. "Det känns bra att du är här. Med mig." Sedan återvände han till lådan och packade ner ihopvikta byxor.

Antoine fattade sin pensel och började göra drag över den väldiga duken. Adelaide konstaterade att det skulle nog ta en stund varje dag i veckan för att bli klar med målningen. Så mycket yta som han hade att fylla.
Antoine svarade inte Halo när hon talade till honom, utan verkade fokuserad på att starta målningen. Kanske hade han inte hört, eller så brydde han sig inte.
Adelaide var snabb då och kliva fram till Halo. "Låt mig rätta till klänningen bara." Hon lyfte på kjoltyget så att den föll rätt och räckte sedan över en ansiktsmask. "Här. Jag tror den här skulle göra fint som dekoration. Du kan väl ha den i knät eller något? Vad tror du?" Hon log och såg upp på Halo.
"Oroa dig inte för att du måste flytta på dig ibland. Antoine har gjort många porträtt tidigare, och ingen kan stå stilla så länge ändå."

Hon såg sig om och hjälpte till att plocka ner lite saker. Hon såg sedan mot honom.
"vart annars skulle jag vara?" hon lade huvudet på sned.
"Jag menar att jag lovade ju hjälpa dig." Hon lade ner spegeln i en av väskorna.
"ska vi ge oss av?" frågade hon.

Halo log och skrattade mjukt.
"Ni har tänktpå hallt." Hon tog emot masken och lade den i knät.
"Du sa till rådet att du tog en?" Hon såg ner och såg sedan på henne.
"Sen måste den tillbaka och." Hon vände sig mot Antoine igen.

"Javisst. Jag tror jag har tagit det sista nu." Leo vred på huvudet för att se sig runt efter något han kanske skulle ha glömt. Men när han inte upptäckte något så såg han på Mira igen och log. "Ja, vi går." Han plockade upp kartongerna för att stapla de på varandra och sedan gå därifrån med de.
"Du får hålla upp dörren.", skrattade han och gick mot hallen.
"Det blir skönt att komma hem igen. Jag är nyfiken på hur det går för Halo med hennes porträtt, det låter så högtidligt..!"

"Det betyder bara att jag gör ett bra jobb.", fnissade Adelaide och backade så att hon skulle gå utanför Halos scen. Hon sneglade på Antoine som redan börjat måla med stora penseldrag. Ett rus av iver spred sig i Adelaide. "Oj, så spännande..!", pep hon lyckligt och klappade händerna för att sedan se på Halo igen.
"Då lämnar jag dig här, i goda händer och kommer tillbaka om någon timme eller så. Du hör av dig om det är något. Jag är inte långt bort. Mamma har ringt, så jag drar till henne en sväng. Caspian och Ruby är kvar här."