In the dark PRS Vidomina & Medi

Mira log mjukt.
"Vi kan åka dit nu om du vill. Så är det gjort. Men vi måste låna en ring först." Hon vände sig mot Juniv som reste sig.
"Kom med mig så häämtar vi en ring."

Halo kippade efter andan när det drogs åt.
"Men herregud vad jobbigt det ska vara." Hon skrattade och såg mot henne.
"Skulle du kunna öppna fönstret och sen fixa mitt hår? Jag vill ha lite svalka."

Leo stannade upp och såg på Mira. Nu? Ja, varför inte? De hade inget särskilt för sig ändå. Halo var i goda händer. Hon behövde inte fler personer som skulle bidra till nervositet. Leo ville ju bara göra det rätta och inte ställa till med några besvär. Det lät som em bra idé att lämna palatset för en stund och vände sig sedan för att gå efter Mira och Juniv.
"Okej, det låter som en plan.", sa han glatt och gick efter.

"Såja, låt mig lossa det lite åt dig. Det är bara designen som är så." Adelaide drog i snörena för att göra knytet lösare runt Halos midja. "Så, det känns väl bättre?" Hon nickade och gick för att öppna fönstret, som Halo hade önskat. "Javisst. Jag fixar ditt hår. Vad önskar du? Uppsättning? Halvuppsättning? Fläta?" Hon drog upp mobilen för att visa några bilder som inspiration. "Är det något av det här som faller dig i smaken? Jag kanske inte kan återskapa exakta håruppsättning, men duktig är jag."

Juniv gickin på sitt kontor och låste upp sitt kassaskåp och tog fram en ring för att sedan ge den mot Leo.
"Som förut är den din för dagen. Jag vill ha tillbaka den när ni är tillbaka." Han log mjukt.
"De är rätt bra eller hur?" sa han och nickade mjukt.


"Åh tack! Hon pustade ut och vred sig lite.
"Det är redan bättre." Hon slog sig ner.
"Uppsättning tror jag skulle passa mer. Men kanske någon hårtäst hänger ner?" Hon visade smått.
"Men sen har vi alla juveler som ligger vi kan fästa."

Leo följde med Juniv in till hans kontor. Det slog honom att han inte varit in där tidigare, eller att han inte ens tänkt att Juniv haft ett eget kontor. Det verkade inrett och stort nog för någon som Juniv. Inredningen avslöjade vilken viktig person Juniv var. Lite imponerat log Leo och tog emot ringen som Juniv räckte över till honom. "Tack. Oj, vad vacker den är..!" Hon iakttog stenen och trädde sedan ringen över fingret hans. "Det känns redan bättre, tack."

"Jadå, Halo. Jag ska nog se till att du blir tjusig." Hon log nöjt. "Jag måste bara få fota dig sedan. Mr Antoine kommer nog inte hinna göra klart porträttet idag. Det tar några timmar, förstår du. Det är bara din första session för veckan." Hon log ursäktande och började att borsta Halos hår för att göra uppsättningen som Halo önskade. "Ja, nog ska jag använda dina håraccessoarer, du har ju så fina. Och så många att välja mellan."

"Och när du har visat din lojalitet länge kommer du få den permanent." Han log.
"För ibland så behöver vi mat och då kanske du kommer få åka och handla. Lediga dagar är underbara att vara ute." Han nickade.
"Men seså iväg."

Hon kunde inte låta bli att le.
"Ja det kan du få. Jag kommer behöva röra mig då och då men jag tror han är snäll." Hhon såg mot henne.
"Vill du sätta upp ditt eget hår och låna lite av dem?" frågade hon.
"Du kan få och jag tycker du ska." Hon flinade.

"Jag är tacksam, Juniv. Tack." Han beundrade smycket på sitt finger och iakttog Mira kort för att se på Juniv igen. "Jag ska inte göra er besviken. Du får ringen tillbaka när vi är hemma igen." Han vände sig till Mira. "Så, ska vi ge oss av? Kanske..", han log brett, glad över tanken. "..Kanske gå en promenad till min lägenhet?"

Adelaide knäppte ett kort med sin mobil. "Du är så fin som du är. En riktig skönhet." Hon log nöjt och satte ner mobilen i fickan igen. "Okej. Jag gör det sedan. Först måste jag fixa ditt hår." Hon ställde sig bakom Halo igen för att borsta genom det en sista gång innan hon började fästa håret för att på så sätt skapa en vacker uppsättning.
"Så.. hur känns det nu? Din första dag som prästinna?"

Hon log och började att gå.
"Då får vi gå då..." Hon såg på honom och tog hans hand.
"Då kan vi njuta av solen. tilsammans."

"Du är helt fantastisk Adelaide." Hon så sedan på sminket och putade med enderläppen.
"Du som är bäst på att sminka mig. Vill du göra mig den äran?" Hon satte ihop händerna.
"Åh jag har ingen sminkös än!!" Hon lade huvudet på sned.
"vad ska du göra när jag sitter ute?"

Leo nickade och gav Juniv ett sista hejdå innan han lämnade rummet, tillsammans med Mira för att gå till hallen. "Jag gillar den planen."
Sedan tryckte han ner handtaget för att gå ut i solskenet och följa vägen som skulle leda de hem till hans lägenhet. Lägenheten skulle tömmas och sedan säljas. Det var en uppfriskande idé att han skulle få bo med Mira igen. Att hon var hans framtid. Tanken var värmande.
"Kom, kan vi inte gå igenom parken, det är så fint i det här ljuset, inte sant?"

Adelaide log nöjt. "Ja, bra är jag. Det vet jag." Hon fnittrade.
"Javisst, jag hjälper dig. Sminkös.. ja, om du vill anställa en så kan jag leta efter en värdig kandidat, om du vill?" Hon såg sig om efter sminkborstarna och produkterna för att börja sminka henne.
"Hm.. Jag ska väl ringa några samtal. Jag funderade på att träffa mamma under tiden, men om du vill så kan jag stanna?"

Mira gick tyst och såg på honom och log mjukt.
"Vi får den vägen som är din favorit." Hon smekte hans hand och log.
"Så hur är det att gå andra dagen i solsken? Känns det annurlunda?" Hon lade huvudet mot hans axel och suckade tungt.
"Jag älskar det." sa hon.


"Ja det borde vara bra att anställa någon bra. Men någon som kanske är vampyr redan? Som kan skydda mig?"
Hon såg upp och skakade på huvudet.
"Åh nej snälla låt inte mig hindra dig. Du borde faktiskt träffa din mamma. Dra med dig din bror med så han får något bra att göra."

Leo kvävde ett skratt. Alla tankar om hans bror var som bortblåsta.
Lyckan att gå i solljuset var påtaglig. Han kunde knappt tro att det var sant.
När han trädde ut på infarten så skrattade han glatt. "Det.. det känns underbart!" Han såg på Mira med en lycklig blick. "Jag är glad att du är med mig. Jag hade inte velat gå i solljuset med någon annan." Han kramade hennes hand och log nöjt när hon lutade sig mot honom.
"Den här vägen då, milady.", sa han tillgjort och fnittrade igen för att leda henne genom parken.

"Jag ska se vilka som finns, Halo. Oroa dig inte. Det ska bli någon som kan sitt, så att säga. Inte vem som helst."
Ett leende formades på hennes läppar och hon iakttog Halos ansikte. "Vänta ska bara..", mumlade hon för sig själv och målade hennes läppar. "..Så. Jag tror du är dfärdig nu. Vad tycks?"
Hon flyttade sig för att ge plats för Halo framför spegeln.