Skriva av sig-tråden

Måste bara skriva av mig lite (no shit, Sherlock?!), så ni behöver inte läsa. :3

Jag har skrivit 417 ord på Word nu, alla mina känslor och tankar. Det är ganska ledsamt och förvirrat, precis som jag. Tror inte att jag vill lägga ut det så att alla kan läsa. Men jag vill ha svar. Någon som har lust att bara lyssna, kanske peppa lite eller komma med ett svar, hör gärna av dig. ♥

om du vill Kan du öva hos mig, vilket eu förmodligen inte vill, men om disa inte får der vill säga. Annars tror jag att du kommer klara det mycket väl, jag har inte pratar med dig så mycket men jag tycker inte att du är värd den skiten du får ♥

du är vi 2


JoLizz jag kan försöka peppar dig så gött jag kan, skicka en uggla bara ♥

Ina: Ta det lugnt du, ibland händer det lite för mycket samtidigt. Då blir man lätt frustrerad och irriterad. Om du känner att du inte klarar av människor ibland, är det bästa att bara hålla sig ifrån dem. Det är absolut ingen som tvingar dig att chatta med din bästa vän om du inte känner för det. Visst är det jobbigt att dina föräldrar tvingar med dig sådär. Men de tvingar dig inte att vara social i alla fall. Det är aldrig kul att sitta tyst i ett hörn och sura, men ibland är det vad som behövs. Ta det lugnt, ta inte ut dig. När allt blir som svårast, lägg dig ner och strunta i allt. Och kämpa på.

evut: Finn styrkan att ta det där samtalet. Visst kommer det bli jättesvårt och jobbigt. Men jag vet att det blir bättre sedan, när det är avklarat. Våga gråta, det är ett bevis för att någonting inte är rätt. Det är bra att det förstår att du tycker att det är jobbigt. Jag hoppas att det går bra för dig.

Prue: Jadu, kanske om du vill hjälpa andra, kan du hjälpa de som verkar vara i någon form av riskzon. Kanske måste man förklara för människor hur konsekvenserna blir av någonting för att de verkligen ska förstå hur illa någonting kan vara. Kanske mår även du bättre av att hjälpa andra. det är faktiskt väldigt skönt och lugnande att veta att man hjälper till.

Jac: Det är inget bra det där som du håller på med. Att skära sig själv leder inte till något bra i slutänden. Du måste förstå, att man inte vill må dåligt. Det är inget mål att sträva mot. Försök att slita nu, innan det blir en drog. För vet du, att skära sig själv, det är egentligen precis som att vara missbrukare, och det är ingenting du vill vara, eller hur? Än finns det tid kvar att försöka, än finns det hopp om ett bättre liv. Det finns det alltid. Du måste bara våga, våga ta steget själv.

Valmo: Du passar perfekt in i denna världen. Du har en plats som ingen annan kan ta, som ingen annan har rätten att ta. Om du inte hade haft en viktig plats här, hade du aldrig kommit hit ifrån första början. Men det gjorde du, och nu vill vi ha dig kvar. Jag vill ha dig kvar. du är en av de snällaste personerna som finns.
Ibland känner man sig ful, fel och idiotisk kanske. Men vet du, det är vi alla. Ibland är man inte perfekt, och så är det bara. Och vet du det fina med det? det är att vi alla ät precis likadana.

candycookie: Det ska inte vara dina vänner som avgör om du ska förlåta henne eller inte. Det är du som ska göra det. Och vet du vad, hur fel en människa än handlar, så har alla rätt till en annan chans. Kanske är det dags att ni faktiskt förlåter henne och försöker igen. hon kan inte ha det bra, och det blir inte bättre av att ingen vågar förlåta henne. Om du tar första steget följer kanske de andra efter, kanske gör de inte det. Men du har gjort någonting bra. Man kan inte vara sur för alltid. Man måste våga dra sig ur och bry sig. Och du bryr sig redan, så våga ta nästa steg.

Manhattan: Försök att reda ut det. det kan vara svårt, men man måste komma till en slutsats någon gång i sitt liv. Någonstans där inne vet du precis hur du känner, och du måste bara finna det. Kanske är det lättast att göra det själv, kanske kan en vän hjälpa till. Om det irriterar människor omkring dig, tja antingen får det väl göra det, eller så får du försöka lösa det. That’s the deal. Försök hitta svaren du letar efter. Keep trying.

JoLizz: I’m yours. Jag svarar alltid, och så gott jag kan.

Mina föräldrar tvingar mig att vara social. Och jag trivs oftast med att sitta i hörnor och sura... Sjukt nog tycker jag att det är mysigt. Folk tar liksom avstånd från en då. Men jaja... Egentligen är det bara mitt vanlig vår depp och det går över när sommaren kommer.
Tack ändå tror jag.

Skicka en uggla bara, jag finns.

visst kan man bli det, för detta har nämligen hänt mig också, träffade en över facebook(haha), vi snackade i över 1½ år, innan vi tillslut träffades, men jag är lyckligare än någonsin och vi har snart vart tillsammans i ett halvår C: med tåg bor han just nu en timme ifrån mig. det är förstås inte lika långt bort som din pojke men. frågan är bara om du verkligen vill satsa på detta och få dina känslor att utstå så mycket, det är tufft alltså. annars funkar det ju alltid att be honom komma en sväng till Sverige för att sedan hoppas att ni passar ihop och han tillslut flyttar hit

Jag måste nog ta och boka in ett möte med en läkare snart.

Har börjat bli yr. och om jag inte äter regelbundet och "i tid" så blir jag yr, skakig mm.

>.<

Orkar inte

Jag kan nog sova hos vilken mugglis i ert område och klart jag vill sova hos dig! Jag kan sova typ överallt! Tack för att du stöttar dig, finns om du vill prata/skriva till mig om du mår dåligt! ♥

Då har du aldigt träffat mig..., men tack för att du tror det.


Bättre det än att vara ensam...


TACK!
Jag blir faktiskt lite tårögd när folk säger (skriver i detta fall) så fina saker om mig. :'