Förändrad värld Lupple & Medi

Det var så kallt att hon nänstan sparkade till honom. Hon föll annars ner mot det hårda golvet med en hård duns och såg på honom.
"Aj..." Viskade hon och såg sedan bort.


"Vi försöker göra det bra. De får sova över om de är för trötta för att ta sig hem. De lagar mat till sig själva och tar hand om huset. Vi ger dem utmärkt lön och förmåener."

"Men sen. När han är borta." sa hon och tog honom i famnen.

Han såg på henne. Förvirrat. "Hur gick det?" Frågade han oroligt.

Hon nickade. "Det är snällt." Log hon.

Dorian nickade. "Det lovar jag dig." Viskade han.

"Det gjorde ont." hon sa det mellan tänderna. Hon höll sig för magen.
"jag har redan ont som det är."

"Man ska vara snäll." sa han och hjälte henne in.

"Och vad händer idag?" hon såg på klockan.
"Den är bara halv tolv. Dorian.." Hon såg trött på honom.

Han såg på henne. Han hade ju bara kysst henne. Han försökte hjälpa henne upp på fötterna.

Hon såg duschen och startade den. Hon kände det varma vattnet bada hennes kropp.

Han smekte hennes kind sakta. "Våra kvinnliga gäster vill in till staden. Med dig och Armelle som eskort." Förklarade han ömt. "Om du orkar." La han snabbt till.

"Får jag inte sitta? Jag har väldigt ont." Sa hon och såg på honom och skakade.
"Du är så kall.""

Han klev in med henne och började att smeka henne.

Hon log svagt och nickade.
"På såviss." Hon gäspade och nickade.
"Jag åker gärna om jag får köpa en pressent till dig."

Han slutade genast försöka hjälpa henne och flyttade sig ifrån henne så bara det varma vattnet nuddade henne. "Förlåt Rhiannon." Viskade han.

Aurora rös av hans händer. "Theodore." Viskade hon leendes.

Han nickade leendes. "Det får du gärna göra." Sa han och smekte hennes kind sakta. "Jag antar att jag inte behöver berätta reglerna för dig?" Frågade han osäkert.

Hon höll för sin mage och såg på honom.
"Det är inte ditt fel." Hon såg på honom.
"Om jag reser mig kommer jag må illa. Jag vill bara sitta en liten stund."


"ja?" Frågade han ömt.

"Inte gå på stripklubbar, mörda ingen. Spring inte på taken." Sa hon och flinade mot honom.
"De reglerna?"

Han nickade. "Jag förstår. Jag ska be Alexander om någon medicin till dig." Sa han ömt. "Sitt du." Log han.

Hon såg bak på honom och log ömt. "Tack." Log hon.

Dorian flinade roat. "Mer de om att Aurora och Rhiannon måste komma tillbaka. "De får inte...försvinna." Viskade han.

"Ja kanske det. Min mens är inte rolig idag häller." Hon reste sig sakta upp och skakade i hela kroppen.
"Det gör fruktansvärt ont." Sa hon tyst.

"För vad?" Sa han och smekte hennes kind.

"Åh det. Jag lovar att de inte gör det. De kommer inte våga." Sa hon och log.
"Flora då? Ska hon komma med?" Hon satte sig på kanten och reste sig.

Han nickade sakta. "Jag går på en gång." Sa han och tog sig ur duschen och lindade en handduk om sig och gick för att söka upp Alexander.

"Allt." Viskade hon med generade kinder.

Dorian log mjukt. "Håll dem säkra." Viskade han och kysste henne ömt. "Ja Flora ska med." Log han. "Och Armelle då, jag ska gå och berätta för henne bara." Flinade han.