Förändrad värld Lupple & Medi

Han kände sig redan bättre och han nickade, trött innan han somnade.

Hon såg på honom och drog handen genom håret.
"Jag gillar inte se min kropp..." Hon såg på honom och tog hans hand ien.

Han skrattade och började sedan arbeta. Rörde sig mekaniskt och såg på henne. Hon var så velig.

Alexander ställde in så han inte skulle få för mycket innan han lämnade rummet.

Han såg på henne. "Varför?" Undrade han. Oroligt.

Aurora njöt till fullo. Hon försökte vara tyst och hennes kropp spändes om och om igen.

Hon såg på honom och såg sedan bort.
"Jag gör det inte bara. Jag gillar den inte."

"Slappna av" Han drog sig sedan ut när han var klar och log.
"Du ska duscha nu. Ska jag hjälpa dig?" viskade i hans öra.

Flora hade ätit upp och hjälpte Maria med att diska och hon såg på klockan.
"Halo sover länge. Hon var vaken hela natten."

Han såg på henne. "Det ska vi ändra på." Viskade han och kysste hennes panna lätt. Klädde av sig sina egna kläder och tog av det sista av hennes och ledde in henne i duschen.

Aurora kände sig omtöcknad. På ett bra sätt. Hon log mot honom. "mm. Duscha." Viskade hon och sträckte lite på kroppen. "Gärna." Andades hon angående hans förslag om hjälp.

Dorian studerade klockan. Han skulle väcka henne nu snart, hade hon bett honom om. Men han tyckte det var för få timmar men han smög upp till sovrummet och satte sig på sängkanten och smekte hennes kind.

"Jag tror det inte går." Sa hon skamset och gick vid hans sida. Han var så kall och hon såg upp på honom. När hennes kläder var av skylade hon sig och såg bort.

Han tog henne i famnen och bar henne mot duschen.
"Jag har märkt att Vinthers inte har någora tjänare. Det känns så konstigt nu." Sa han och satte ner henne i duschen.

"Mm." Halo vände sig om och öppnade ögonen.
"Hej där." Viskade hon och sate sig upp.
"Har jag sovit länge?"

Han såg på henne och startade det varma vattnet. "Inte skyla dig, för mig. Jag vill se min vackra Rhiannon." Viskade han ömt.

Aurora nickade sakta. "Det är ganska skönt. Att inte vara så övervakad hela tiden." Viskade hon för att sedan tystna. Hon blev alltid så oförsiktig efter sådant här.

Han log mjukt. "Hej älskade. Jättelänge. Så länge som du sa. Men jag ville egentligen inte väcka dig." Viskade han och smekte hennes kind.

"Kalla mig inte vacker. Jag kan inte se mig som det." Hon sänkte armarna och blickade på honom. Gick sedan in i duschen och såg ner.

"Men de lagar väl god mat? Jag kan inte laga mat." Sa han med ett leende.

"Men jag mår bättre. Om jag sover mindre kan jag kanske sova mer iikväll. Under st...." Hon avslutade meningen.
"Nej inte när Allan är på fri fot."

Han följde efter henne in i duschen. "Då är det mitt uppdrag att få dig att se dig med sanna ögon." Viskade han ömt.

Hon svalde hårt. Fundersamt. "Mat är viktigt." Erkände hon leendes.

Dorian smekte hennes kind. "Han är inte på fri fot. Inatt kan du sova " viskade han.

Hon såg på honom och såg sedan bort. Drog ner händerna pcj klev in i det varma vattnet.

"Men de får bra lön. En flicka blev så glad att vi gav hennes mamma ett jobb och de kunde ta hand om hennes mindre syskon."


"Jag ville sova ute. under stjärnorna. men jag sover inne."

Han gick efter och sjönk ned på knä framför henne. "Du är så vacker." Log han och kysste hennes ben, sakta från foten och upp till låret.

Aurora nickade sakta. "Dom verkar trivas att jobba hos er." Log hon.

Dorian nickade sakta. "Jag förstår. Nej det kan du inte riktigt göra än." Viskade han.