prs yehet & kkaebsong

Joshua blänger upp mot den äldre och knuffar bort honom.
"Som du vill, då ska jag inte gosa med dig." Muttrar han och drar den lilla huvan över huvudet, medan han fixar glasögonen upp på näsan. "Det var innan jag började frysa likt förbannat, men då ska jag hålla mig till min egna kroppsvärme från och med nu."

Zihao himlade med ögonen och knuffade löst till den andre. Jösses, de skulle jämnt och ständigt retas med varandra, eller vad det här nu var.
”Äsch då, du vet att jag är den bästa nallebjörnen och filten som existerar”, påpekade tjugoåringen nöjt och skuttade efter Joshua. ”Tyvärr kan jag också bli kall, men det verkar inte som om din förkylning riktigt bitit på mig..men du..är du säker på att du orkar åka någonstans?”

Benen för sig mot nedervåningen med armarna lindade om sin slanka kropp.
Klart jag orkar åka någonstans," påbörjar Joshua och ser upp mot den äldre med ett mager leende innan han skuttar in mot köket. "Zihao, det är en simpel liten förkylning."

”Jo, men sist vi blev förkylda blev vi båda alldeles förskräckligt sjuka”, muttrade Zihao och öppnade prövande kylskåpet, på jakt efter leverpastej. Med ett finurligt leende på läpparna tog han ut den lilla lådan och fiskade upp en sked ur en av lådorna. ”Leverpastej är typ det bästa som finns”, kvittrade han och sjönk ner på en av stolarna. ”Ska jag fixa te eller gör du det?” Undrade tjugoåringen därefter, tuggandes på en munfull leverpastej.

Med stora ögon stirrar Joshua på tjugoåringen och drar bort leverpastejen från hans händer.
"Zihao, du kan inte trycka i dig massa leverpastej bara sådär, ta det på en macka eller något." Påpekar nittonåringen och sätter på kokande vatten innan han börjar göra iordning en macka till sin fästman.

Vad var det för fel med att sitta och äta leverpastej nu då? Zihao blängde efter Joshua och putade med underläppen.
”Men hallå, du kan inte bara ta min mat ifrån mig”, knorrade tjugoåringen och flög upp på fötter, för att därefter smyga upp bakom den yngre och linda armarna omkring honom. ”Vet du vad som händer när man tar en vargs byte? Man blir biten”, fortsatte han och bet nittonåringen löst i örat.

""Men jag gör din mat bättre, med en macka också." Förklarar Joshua och håller upp mackan framför tjugoåringens mun. "Gapa." Dock blir han avbruten när den äldre bestämmer sig för att nafsa honom i örat bakifrån, aj. "Ät din macka istället."

”Men den är mycket godare utan mackan”, klagade tjugoåringen och tog mackan mellan tänderna. Ja, bara leverpastej var defintivt godare. ”Nästa gång kanske jag ska röra ihop din mat med någonting konstigt”, fortsatte Zihao och slig sig återigen ner på en av stolarna. ”Typ te och spenat eller nåt. Vänta du bara.” Gud, hur barnslig kunde man bli? Tydligen väldigt, väldigt fjantig och fånig.

"Herregud Zihao, det är inte direkt nyttigt att stoppa i sig ton med endast leverpastej." Påpekar Joshua medan han börjar fixa med teet, som han sedan ställer på bordet. "Om du blandar spenat i mitt te, kommer jag att göra något ännu värre ska du veta."

”Det spelar väl ingen roll om det är nyttigt eller inte? Min kropp behöver all näring den kan få, vare sig den är nyttig eller inte”, knorrade han och började tugga missnöjt på sin macka. Zihao visste mycket väl hur Joshua tänkte och resonerade, men precis som vanligt hade de inte samma syn på saker och ting. ”Och det finns ta mig fan ingenting som är värre än att stoppa spenat i te, så det så”, konstaterade han buttert.