Life - Lupple & Medi PRS

Ethan såg på mobilen och reste sig.
"Jag måste ta detta." Han log och gick ut från köket.
"Det är Ethans söta röst du hör." Svarade han.

Hon log.
"Åh du ska vara tyst. Jag är vacker:" Hon smekte magen.
"Vill du sova här inatt efter jag fixat din päls?"

Mi sken upp lite och lutade sig mot väggen. "Hej älskling." Viskade hon leendes. "Jag ville bara höra när du kommer tillbaka till Olivia. Jag har bilen här. Du kan åka med mig om du vill." Fortsatte hon och såg upp mot taket.

Gabriel nickade. "Jag vet, du är gudomlig. Därför måste också klänningen vara det." Förklarade han leendes och nickade. "Jag sover gärna hos dig." Viskade han.

"Jag kommer hem snart. Ska bara äta upp." Han log.
"Jag vill ha ett bad sen." Viskade han tyst.
"Med dig."

Hon log.
"Skulle Sammy och Luna komma ikväll?"

Mi log och nickade sakta. "Ät i lugn och ro älskade." Bad hon. För att sedan fnissade till. "Jasså? Ja det kanske går att ordna." Viskade hon och leendes.

Gabriel nickade. "De kommer komma." Log han. "Så du får din myskväll." Viskade han.

"Jag är snart klar. Jag älskar dig." Han lade på och återvände till köket.
"Så har ni pratat hemligheter?" Han såg på Rose.

Hon log och slöt ögonen.
"Får jag sova en stund?" Viskade hon tyst.

Mi la ned telefonen och lutade sig mer bekvämt mot väggen och väntade in honom. Rose fnissade. "Massor." Sa hon lekfullt.

Gabriel nickade sakta. "Det är en självklarhet att du får." Försäkrade han och pussade hennes kind lätt innan han la filten över henne.

"Amen hallå? Utan mig?!" Han såg på Serena.
"Jag måste hm snart men som sagt jag står alltid till tjänst om man känner sig lat en dag." Han blinkade med ena ögat.
"Så har jag helt fria händer för hennes födelsedag?"

Hon log.
"Väck mig när gäster kommer."

Serena log och nickade. "Jag kommer ringa." Log hon för att sedan nicka. "Ja absolut, Rose skulle uppskatta det." Log hon.

Gabriel nickade sakta. "Jag väcker dig. Sov nu." Viskade han och pussade henne på pannan.

Han åt upp och såg mot Rose.
"Sen ska man skriva vilken tårta man gillar med." Han smekte henne över håret.

Hennes ögon föll ihop och efter inte mer än en minut så föll hon i sömn och hennes bröstkorg höjdes och sänktes.

"Skriva? Varför skriva?" Frågade hon och åt upp sin mat och såg på honom.

Gabriel satt där stilla och tyst och vakade över henne. Hon sov. Hon sov tungt och han log. Det var bra. Hon behövde vila.