prs yehet & kkaebsong

Det tar inte lång tid för Joshua att se den nöjda blicken i Zihaos blick. Nittonåringen knuffar bort den äldre och går fram till sin säng igen. Han drar täcket över kroppen, tillsammans med en lurvig filt i försök i att sluta frysa. Visserligen huttrar han fortfarande, men Joshua är fast besluten över att inte ge med sig.

Jösses, snacka om att vara envis som en åsna. Med ett litet tjut, skuttade Zihao efter Joshua och lade sig raklång över den yngre. Nej, nittonåringen skulle inte få ligga och frysa bara för att han vägrade gosa med sin fästman. Tjugoåringen kunde gott och väl agera filt utan något myspys, om det var vad som krävdes. Så pass självisk var han faktiskt inte, även om han verkligen, verkligen ville nyss. Men det ville uppenbarligen inte den andre, så det var kört.

"Jag tror helt ärligt att jag börjar bli förkyld.. inte febrig så jag kan åka till dem, men väldigt förkyld." Berättar Joshua huttrandes och gosar ihop sig till en liten boll, under täcket, den lurviga filten, och den fluffiga vargen som lagt sig över honom. "Du är väldigt varm dock."

Förkyld? Nu? Jösses, vilket ruttet ställe att bli förkyld på. Tjugoåringens huvud föll lätt på sned samtidigt som han utstötte något slags klagande läte. Stackars Joshua, inte kubde han väl gå på bröllop och så om han var sjuk? Det skulle säkert inte sluta bra alls..tänk om han bara blev ännu mer sjuk? Zihao borrade ner nosen i en av de slanka axlarna och skakade på huvudet. Nope, de kunde inte åka någonstans om nittonåringen var sjuk.

Joshua ler svagt, och slingrar armarna om den äldre, endast för värmen skull.
"Zihao, jag tänker inte missa bröllopet. Vi ska på det." Svarar han och drar täcket, om möjligt, än högre upp över ansiktet. Gud vad han fryser, är det ens möjligt? Med ansiktet begravt i den varma pälsen försöker han att få stop på de hackade tänderna.

Men Herrejösses, nu tänkte nittonåringen verkligen inte klart för fem öre. Han låg seriöst och hackade tänder trots att han låg under en varm, fluffig filt och en ännu varmare och gosigare Zihao. Det var ju bara sjukt. Den yngre behövde defintivt vila och återfå krafterna innan de begav sig någonstans. Tjugoåringen skakade ännu en gång på huvudet och klamrade sig fast ännu mer vid Joshua. Nej, han skulle defintivt inte låta den andre röra sig ur fläcken.

Det verkar inte som att Zihao vill höra hans ursäkter, uschdå. Joshua tänker dock inte ge upp.
"Det är bara en förkylning!" Påpekar nittonåringen och gömmer ansiktet i den varma pälsen. "Jag tänker åka, du vet att jag kan transferera även med dig liggandes över mig eller hur?"

Jo, men jag kan tugga sönder din trollstav om du nu envisas med att transferera dig, och då kommer du ingenvart. Tjugoåringen kravlade sig lite längre uppför Joshua och började se sig om efter trollstaven. Utan den skulle nittonåringen inte kunna transferera sig någonvart. Tyvärr kunde lilla Zihao inte få tag på den, men det hade åtminstone varit värt ett försök. Ett väldigt tappert försök som förhoppningsvis resulterat i att den yngre var åtmsintone lite mer varm.

Joshua kollar upp på den äldre med stora, glansiga ögon. Kanske mest pågrund av förkylningen.
"Du vet att jag kan transferera mig utan trollstaven eller hur?" Påbörjar han med ett roat leende. "Man får lära sig det under kursen."

Zihao fnös högljutt. Gud vad jobbig Joshua kunde vara, det var ju helt bisarrt hur någon med de där stora, vackra ögonen kunde vara så förbaskat envis. Tjugoåringen rullade runt ett kvarts varv och låg därefter och blängde på nittonåringen med ögon smala som springor. Inte kunde den yngre gå på något jävla bröllop om han nu var sjuk - även om det bara var en förkylning. Men även förkylningar kunde vara väldigt påfrestande.