If the stars keep shining [Sv]

George äger och det gör denna ff med ! ♥

Åhh så himla braa!
Kommer det mer snart?

asså taskigt att mione ska va snyggare än gin

Meer!

men va? det står det ju inte! det står ju bara att Ginny tyckte att Hermione var vacker, det betyder ju inte att hon var snyggare!

______________________

JAG ÄLSKAR denna ff! hehe George ♥

Jaaa! Bröllop! Nuuuuuuu!♥
Meeeer!=D♥

Jättebra!! ♥

Meeer!! ♥

Extra långt kapitel... Hoppas att ni gillar. Enjoy!
__________________________________________

Kapitel 29 –
Ron Weasley


Mamma sprang omkring som en galning hemma och plockade ihop alla saker vi behövde ha med oss till Hogwarts.
Det var tidigt på morgonen och jag satt tillsammans med Harry och gäspade vid frukostbordet. Harry kliade sig i huvudet.
"Jag kan inte fatta att det är imorgon vi ska gifta oss!", sa han. Jag nickade stumt.
Jag var hur nervös som helst. Jag var orolig för om jag skulle göra bort mig under vigseln eller något. Vad som helst kunde ju hända!
Jag måste ha sett orolig ut, för en hand landade lugnande på min axel. Hermione log mot mig. Jag log tillbaka så gott jag kunde.

"Är alla redo att ge sig av?", ljöd mammas röst genom huset. Pappa kom ner ifrån sitt rum, och efter honom kom Ginny.
"George tar sig dit direkt från Diagongränden. Okej. Då åker vi!"
Min blick gick snabbt från höger till vänster. Sedan transferarade vi oss…

"Nämen hejsan!" Hagrid kom glatt lunkande mot oss på den snöiga vägen. Det var så kallt att det hängde små istappar från hans långa skägg.
"Vi går upp till slottet. Här är det ju svinkallt!", sa han hurtigt, och vi började alla gå på rad efter honom. Ingen sa något.
Slottet var lika fint som alltid och vid den stora porten stod McGonagall i sin vanliga gröna klädnad och håret uppsatt i en stram knut.
"Välkomna tillbaka!", sa hon med gäll röst och vinkade in oss med ett brett leende. Sedan började hon gå i rask takt.
Eleverna som vi passerade i korridorerna stannade upp, stirrade och viskade.
Jag kunde inte låta bli att njuta. För en gångs skull var det inte bara Harry som fick uppmärksamheten. Även om han fortfarande fick mest av den.
"Det är Harry Potter! Den bästa trollkarlen i världen!", pep en liten flicka från Gryffindor, när vi gick förbi. Jag slängde en snabb blick mot min vän och såg honom titta ner i marken. Men jag kunde se ett leende på hans läppar. Hermione knuffade honom vänskapligt i sidan och flinade.

Vi kom fram till McGonagalls nya kontor (som hon fått efter att ha blivit rektor). Min före detta lärare pekade på en rad dörrar bredvid hennes eget rum.
"Jag har fixat rum åt er. Namnen står på dörrarna."
Jag tittade närmare och såg att rummet längst ut var mitt och Hermiones. Det bredvid var Harry och Ginnys. De andra fick också bo två och två.
Jag öppnade och gick in, med Hermione efter mig. Hon flämtade till när vi kom in. Det var så fint! Det fanns en öppen spis, där en brasa välkomnande brann. Det fanns två fåtöljer och en enorm vacker himmelsäng.
"Här kommer vi trivas bra!", konstaterade Hermione och kysste mig lätt.

Vi spenderade de kommande timmarna åt att sitta framför brasan och prata.
"Jag har tänkt på en sak… Efter bröllopet måste jag åka till Australien.", sa Hermione tyst.
Jag tittade förvånat på henne. Men så kom jag ihåg.
"Ja! Du måste få hem dina föräldrar.", log jag. Hermione tittade ner i sitt knä.
"Vad är det?", undrade jag oroligt, när jag såg hennes sorgsna min.
"Vi har haft så mycket just nu... Jag har inte hunnit tänka på det, men… Jag önskar att mina föräldrar var med på bröllopet!", utbrast hon. Hennes röst var nära på att brista.
Jag gick fram och hukade mig bredvid henne. Hon tittade på mig med tårblanka ögon.
"Bröllopet är imorgon. Du hinner om du använder spöktransferens."
Hon tittade chockat på mig. Ett brett flin spred sig över mitt ansikte.
"Åk och hämta dina föräldrar!"

Mwwwwwwwwwr!♥

OH SÅ BRA