Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atemu gick lugnt vid henne och

Cassandra fortsatte lugnt att gå runt hagen. En dag, Gud vet när, men en dag skulle detta kännas som vilken promenad som helst. Då skulle hon bara kunna njuta, precis som hon brukade njuta av promenader. Tills dess gällde det bara att hålla ut.

Atemu gillade deras promenader trots att hon inte varit här så länge

Cassandra fortsatte lugnt att gå men kunde för sitt liv inte förstå varför han gjorde det här med henne. Faraon kunde knappast ägna så här mycket tid åt alla som blev provanställda och sedan minst lika mycket tid med varje tjänare. Den tiden fanns helt enkelt inte. Cassandra var dock tacksam över det. Hon tyckte om faraon. Hon blev glad varje gång hon såg honom och hon tyckte att han var intressant, rolig och vänlig. Hon förstod bara inte varför han gjorde det här. Han kunde ju knappast ägna så mycket tid för att hitta en legitim anledning att sparka henne, det hade hon redan gett honom flera. Men varför?

Atemu hade inte funderat på varför han gjorde detta egentligen men han brydde sigvegentlin inte

Cassandra fortsatte bara och gå. Hon visste inte hur många varv de var uppe i, men det hade varit välbehövligt.

Atemu sågvatt de var snart runt igen ochvsa.
-$Men ny räcker det nog för idag

Cassandra nickade och sa med ett litet skratt:
- Ja, jag ska helst hinna sova lite i natt så att jag orkar jobba imorgon.

Atemu nickade och sa
_ Ja och det har jag också

Cassandra log mot honom och sa:
- Ja, godnatt då, farao.

Därefter gick hon upp på rummet.