Prs(Elinthemagicwitch)

..

En ung kvinna stod ovanför dem och bredvid henne stod sagoberättaren.

" Kära nån! dem ser döda ut, sa sagoberättaren

" vi måste hjälpa dem!, sa den unga kvinnan.

Texas svimmade av utmattning. När han vaknade upp så låg han i en stor säng bredvid Lei.

Lei sov än. Lite längre bort hängde alla deras kläder på tork. De såg rena ut. Det gjorde de också. Lei bar ordentligt inbäddad i filtar och sov tyst.

Texas kände sig varm. Han tittade på Lei. Plötsligt kom den unga kvinnan in i rummet.

" Väck din fästmö så ska ni få soppa, sa hon.

" Tack! fast hon är inte min fästmö, sa han tyst.

" Jasså inte? du sa iallafall det i sömnen, sa hon.

Jag flinade tyst, sedan vände jag mig mot Lei. Jag skakade henne på axeln.

Lei grymtade till. Hon såg sömnigt upp på Texas. "Vaaaaaad!" muttrade hon. Hon begravde sitt huvud i lakanen.

" Vakna Lei, vi ska få soppa, sa han.

Han satte sig upp och täckte sig lite med täcket då det höll på att åka ner. Inte förens nu så såg han att han var avklädd. Han rodnade svagt.

"Men jag vill inte haaaaa! Låt mig sovaaaa!" gnällde Lei tyst. Hon såg kisande upp på Texas. Hon såg trött och förvirrad ut. "Var är mina kläder om jag får fråga? Och dina? Var är vi? Va?"

" gå upp nu, vi är på skeppet!, sa han högt.

Lei suckade. Surmulet drog hon av sig täcket. Hon satte sig på sängkanten och drog fingrarna genom håret. Hon luktade rent. Lei ställde sig upp och gick fram till kläderna. "De är lite blöta än, men det går nog bra!" mumlade hon tyst för sig själv. Hon tog sina byxor och satte dem på sig. Hon såg upp på Texas och log, "Godmorgon!"

Texas studerade Leis rörelser.

" Godmorgon surpuppa, flinade han.

Han tog tog upp en av sopptallrikarna som kvinnan hade ställt dit och började äta.