(Prs) evee & Justme!

Mitt lokalsinne hade jag alltid haft med mig och jag övervägde att gå. "Nej" mumlar jag. "Jag ska inte ut ur skogen" fortsätter jag.

Jag börjar gå och efter att ha gått i en timme fick jag syn på Add. Jag sprang till honom och kramade honom.
- Förlåt, förlåt, förlåt ! Jag var så dum. Snälla var inte arg ! Det är klart att du duger ! Jag vill ha dig och ingen annan. Sade jag med gråten i halsen.

Jag svarar inte men ser upp på henne med en ihopknipen min, så för att inte börja gråta. Jag tar hennes hand och sätter den mot min mun som för att se om det var värkligt.

- Förlåter du mig ? Frågade jag.

"Jag antar det" säger jag och torkar bort en tår som trängt sig fram ur hennes öga.

- Varför gråter du?

"Inget" säger jag och blinkar bort en tår.

- Säg, snälla. Sade jag och satte mig bekvämt brevid honom.

"jag har ingen anledning."

Jag nickade och steg upp.
- Kan vi gå? Jag fryser. Sade jag och tog hans hand.