(PM) En mugglare på Hogwarts

Woooooooooooow! Ha det jättekul där!

Tack det ska jag!!


JAG ÖNSKAR ALLA HÄR EN RIKTIGT GLAD PÅSK!!!!!!!!!!!!!!!!!! ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

meeeeeeeeeeeeeeeer

Har hon inte sagt att hon ska resa bort?

Jag är tillbaks och håller på att skriva nästa kapitel, så snart kommer mer!

Har jag(och många fler tror jag) sagt att du skriver som en gudinna? Och då menar jag bättre än bäst...
Du är en underbar författare och bör vara så superduperstolt över det!
(Du är säkert det men ville säga det ändå)

Tack! Såna kommentarer lyser verkligen upp min dag. Jag ska försöka skriva men jag måste städa nästan hela dagen så det blir svårt.

Städning är en plåga, men vet du vad? Sätt på din favvo musik medans du håller på att städa, allt blir roligare med lite musik!

Hoppas du kan skriva när du har tid!

Jag fick ta en paus så här kommer lite mer!


Kapitel 26
Jag var en aning sur på Winky. Hon hade inte gett sig. Jag hade varit tvungen att ’erkänna’ att det kanske var möjligt att hon kände mamma innan hon lämnade mig ifred. Trots att jag visste att det inte var så. Nu satt jag med korsade armar och tittade ut på planen. Jag var redan på dåligt humör så det hjälpte ju inte precis att Malfoy familjen dök upp. Jag ignorerade dem totalt för jag bestämde mig för att det antagligen skulle vara det enklaste. Jag kände hur det hettade i ansiktet när Draco gav mig en hånfull blick. Helst av allt hade jag velat gengälda honom med en örfil, men då skulle väl Lucius stämma familjen Weasley. Bara för att jag bodde hos dem. Istället gav jag honom en blick som borde varit nästan lika effektiv som Avada Kedavra förbannelsen. När de äntligen hade gått och satt sig på sina platser tittade jag ner på planen och hörde Ron mumla
”Vidriga typer.” jag log, det var en sak jag höll med om. Jag lutade mig över planen igen och ignorerade Winkys kvidanden. Jag brydde mig inte särskilt. Fast när Ludo Bagmans röst hördes över hela planen höll jag på att ramla ner. Hermione fnittrade till och jag blängde tillbaka. Men det hann jag inte göra särskilt länge innan jag hörde Mr. Weasley säga,
”Ååå! Vilier!” Harry såg förvirrad ut och skulle precis fråga vad Vilier var för något. Det gick ett tag och jag såg roat på alla männen som nu höll på att sucka och stöna. När Harry ställde sig upp började jag skratta helt hysteriskt och drog ner honom på stolen igen. Han verkade vakna upp och såg på mig med en blick som var förebrående och förvirrad. Detta resulterade förstås en ny skratt attack.
”Jag hindrade dig bara från att göra bort dig totalt inför familjen Weasley, Hermione och mig.” viskade jag. Han såg på mig underligt men sedan stals min uppmärksamhet av Ron som såg ut som om han skulle dyka. Jag kippade efter luft när jag såg hans ansiktsuttryck. Han såg så fånig ut. Han var inte den enda men ändå. Jag hade ännu inte hämtat mig från mina skrattanfall när pysslingarna kom. När Ron dök ner under bordet så ropade jag till honom att det var pyssling mynt, och skulle ändå försvinna efter ett tag. Ron såg snopen ut och satte sig på sin plats istället. Nu skulle han inte kunna bli sur på Harry för att Harry glömt bort att mynten försvann.
__________________________________________________

Hur lägger man till en bild som man själv har tagit??? jag vill visa er hur halsbandet ser ut men vet inte hur.

Superbra som vanligt
Har ingen aning om hur man gör:/