De utvalda

"Bra." sa Eletha lugnad över det, skulle så ska skulle deras liv, dem två hon brydde sig om vara säkrad.
"Du och jag." sa hon och flätade in sina fingrar i hans.

Ethan kramade hennes hand och log svagt. "Det här kommer bli bra" mumlade han och la sig ner igen. "Vi kommer kunna bli lyckliga igen...". Han blundade och somnade strax igen.

Eletha trodde inte på detta, inte alls. Men hon sa inget och då han somnade slöt även hon ögonen. Hon ville också ha något som fick henne att sova utan drömmar.

Ethan sov lugnt och drömlöst, det var väldigt skönt, för han hade ofta inga bra drömmar nuförtiden. Tillslut vaknade han upp, då Vina kom in i rummet igen. Hon hade ett leende på läpparna.

Eletha sov tungt, stel i hela kroppen och med svettdroppar frammanande på pannan. Hon vaknade inte med hela hon var hopkuren i en hård höll med rynkad panna och spända muskler, ordentliga mardrömmar.

Ethan strutnade i Vina en stund och såg oroligt på Eletha. "Eletha...vakna" mumlade han och skakade lätt om henne, han såg att hon drömde.

Eletha vaknade med ett kritvitt ansikte och ett isande skri som gick genom märg och ben. Hon ryckte skrämt till då Ethan skakade henne men hon slutade tvärt då hon såg Vina.

Ethan hyschade henne. "Såja Eletha...vad drömde du?". Han vände sig sedan mot Vina och harklade sig lätt. "Vad gör du här?".

"Jag dödade dig för att rädda Simon" sa Eletha lågt så Vina inte skulle höra. Hon ville inte ha henne här, inte nu.

Ethan stelnade lätt till men log sedan svagt mot henne. "I drömmen gjorde du det rätta då...". Vina pratade sedan, hon lät glad. "Jag och min mor har förhandlat med kungen!". Han vände huvudet mot henne med en dålig känsla i magen. "Du ska följa med oss så fort ditt ben är bra, och du ska bli min make".