De utvalda

Eletha såg på honom och skulden brände i henne, han hade ont. Hennes vanliga sätt att skada sig kändes lockande.

Ethan bet sedan ihop, han fick inte visa sin smärta! Han log istället mot henne. "Har du ätit något?":

"Nej" sa Eletha Och skakade på huvudet, skulle han tvinga henne till det med? Hon ville helst bara döda sig själv.

Ethans leende försvann. "Snälla ät något..." bad han. "För min skull....". Han skulle äta han med.

Eletha skakade bara på huvudet, "Går och tränar." säger hon och ställer sig upp. Hon skulle straffa sig.

Ethan såg bedjande på henne. "Snälla...stanna hos mig" bad han.

Eletha vände sig om och bet sig i läppen, "Okej då." sa hon och satte sig åter. Hon försökte göra honom till viljes.

Ethan log igen. "Tack min älskade" mumlade han och slöt lätt ögonen. "Tror du du kan hämta mat åt mig?" bad han sedan.

"Det kan jag." log hon svagt, kom på fötter och fick ner till köket där hon hämtade en bricka med mat och kom upp till honom. Eletha ställde den på bordet vid honom.
"Hoppas det smakar." log hon.

Ethan log stort mot henne och böjde sig fram och kysste hennes film. "Tack...". Han började äta och räckte henne en bit bröd.