Förändrad värld Lupple & Medi

Han nickade och sedan log han snett.
"För att jag är en av de första vampyrerna. Folk ska frukta mig bara." Han log ömt.
"Om inte du hade gjort det så hade jag skapat Allie faktiskt." Sa han och lade huvudet på sned.
"Även Tristan och Dorian. De var nära döden allihopa om jag inte misstar mig."

Alexander nickade sakta. "Jag antar det. Så glad att jag inte är i din position." Flinade han för att sedan sluta le. "Allies mänskliga liv var...hemskt. Hennes sista tid. Att hon är den hon är nu är ett mirakel." Viskade han. Men nickade sedan. "Jo de vi förvandlat har varit som de du förvandlat. Nära döden." Sa han ärligt.

"Då har jag lärt upp er väl. Ni har inte ynglat av er som dom flesta av mina avkommor." Han skrattade och såg sedan på honom.
"Allie är en sådan godhjärtad vampyr. Hur hon är det är som du säger ett mirakel."

Han skrattade lågt. "Du borde vara stolt." Flinade han. Men nickade sedan leendes. "Hon är den nya generationen vampyr. Det är jag säker på." Viskade han leendes. "Du vet härom dagen, så blev alla mänskliga lukter för mycket för henne. Vet du vad hon gjorde? Hon bet Tristan, sedan sprang hon. Hem till sig, med hjälp av Tristan såklart. Att bita en människa- det var inte det första hon tänkte." Log han.

Han såg på honom och visslade sedan till.
"Det var mig något nytt." sa han och nickade.
"Tristan blev nog inte ens arg. mer oroad för andras skull och skötte säkert allt som han trodde han behövde." Han log.

"Nej han blev inte det. Utan han blev nog mer orolig för henne. Och hon bad om ursäkt till honom för att hon bitit honom. Jag menar, det är bra." Log han stolt.

"Och han visste exakt vad som behövdes? Jag borde ge honom en miljon för det." Sa han med ett leende.
"Han vet hur hon ska lugnas ner och det är väl bra att dom har varandra."

Alexander skrattade lågt. "Han tvekade inte ens. Han visste." Log han roat. "Det är jättebra att de har varandra." Log han.

Han log ochc nickade.
"men låt oss fixa frukosten. Barnen vaknar snart." Sa han med ett skratt.

Rhiannon slog upp ögonen och såg på Auroras vackra ansikte som bara våra några centimeter från hennes egna. Hade hon inte fått en egen säng?
Hon satte sig trött upp och gned sömen ur ögonen.

Han nickade och började ordna med smeten.

Jimmy hade varit vaken en stund. Han satt helt stilla i sin säng och stirrade på Flora. Varför låg de i samma säng? Han märkte av Rhiannon och såg på henne. Vinkade försiktigt ett hej.