Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg upp och for upp. Gick fram och såg på fönstret. Öppnade och såg på honom.
"Älskade..." Viskade hon.
"Är det över?" Sa hon och såg helt slut ut.

Han klättrade in till henne och smekte hennes kind. "För nu. Solen går snart upp. Men han är kvar i den gamla byn. Så jag vill inte ha dig där omkring." Viskade han och kramade om henne.

"jag ska inte." Sa hon och gäspade stort. Lutade sig mot honom.
"Jag har inte sovit under hela kvällen. Förlåt.. "

Han kysste henne sakta över kinden. "Du har varit så duktig. Sov nu." Viskade han och bar upp henne i famnen. Bar ut henne till deras sovrum och bäddade ned henne.

Hon slöt ögonen men skakade på huvudet.
"Nej vill inte " viskade hon och satte sig upp.
"Måste hålla den säkra." Viskade hon.

Han hjälpte henne att lägga sig igen. "Jag ser över dem för nu." Viskade han ömt. "Du måste vila. Så du orkar hålla dem säkra imorgon." Viskade han ömt.

Hon slappnade av och sköt ögonen.
"Okej. Kan du väcka mig vid ett kanske ? Så jag får sova." Sa hon och nickade.
"Kan du sjunga för mig?" Viskade hon.
" Få mig att slappna av"

"Jag väcker dig." Viskade han lugnande och nickade sakta. "Något särskilt du vill höra?" Undrade han ömt.

"Min visa " viskade hon och tog hans hand. Log sedan och gäspade stort.

Lucifer hade kommit in hos sin far.
"Hur gick det?" Frågade han och såg på mannen. Han verkade sova tungt och suckade.
"Det verkade ge bra "

Dorian nickade sakta. Satte sig på sängkanten och smekte henne sakta över pannan och håret. Började sedan melodiskt sjunga hennes visa. Han hade kommit på lite fler verser till den. Någon var helt ny för henne.

Alexander såg på Lucifer och suckade. "Det...han kommer ha oerhörda smärtor. Men jag lyckades åter fästa den." Sa han och visade. "Men han kommer ha svårt att prata till en början. Måste nästan träna upp sig igen. Så någon av oss kommer behöva lära oss teckenspråk, sådär över en natt." Sa Alexander och såg på Lucifer. "För er då?" Undrade han.