Lost life (PRIVAT)

"Några stycken. Tre tror jag" han ser på när Ingrid undersöker henne och sedan ta ett steg bakåt "Bandage och salva" säger hon innan hon lämnar rummet för att säkert hämta det. Han sätter sig på en stol och lutar sig tillbaka

Hon nickade sakta och gick och satte sig på bristen och såg på blåsorna.
"Är det inte bra om de poppas?" Viskade hon och lade handen om sin skadade hand. Såg sedan upp på Singlar med sorgsna ögon.
"Vad kommer hända efter detta? Jag menar när vi är klara här inne....." Rösten var tunn och hon såg ner. Vågade inte möta hans blick. Tårar började rinna ner längst hennes kinder.

Han suckar och kollar på klockan på hans handled. Kvart i sju. "Jag måste tyvärr iväg" säger han och reser sig upp. Han rättar till sin kostym och är på väg ut när han plötsligt stannar till. Han vänder sig om och tittar på Scarlet "Kom till matsalen klockan 8" säger han och vänder sig om igen "Förresten, ta på dig något finare" säger han och sedan är han borta.

Hon såg upp och nickade kort och såg sedan ner. Drog upp benen.
"Det ska bli Sir." Hon torkade bort tårarna som envisades att rinna ner.
"Men hade jag inte rumsarest?"

Han svarar inte utan skyndar på stegen.

Ingrid:
Hon suckar medans hon är på väg tillbaka. Stackars barn... Hon öppnar dörren och ser att Gabriel är borta. Hon går mot flickan "Vad heter du?" Frågar hon medans hennes gamla händer fumlar med korken till salvan.

Scarlet ser på kvinnan och ser sedan på sin omlindade armbåge.
"Scarlet." Viskade hon och kände på såret.
"Jag fick armen tillrättad men ingen bedövning." Hon såg upp på kvinnan.
"Jag har så ont fortfarande och vad händer i kväll egentligen?"

Hon skrattar lite för sig själv "Lille Gabriel brukar stanna uppe sent med hans "vänner och prata och så" säger hon och harklar sig. Hon har nu öppnat korken och böjer ryggen lite för att nå ner till Scarlets arm. Hon fäster en grå slinga bakom örat och smörjer försiktigt på salvan.

"Lille?" Hon såg på kvinnan.
"Jag skulle inte kalla honom för liten. Han är mer skrämmande än du får honom att framstå." Hon höjde armen och såg på kvinnan.
"Men sitter de bara i matsalen då?" Hon bet ihop läpparna. Hennes hals kändes öm från Sinclairs bett.
"Kan du kolla om min hals är bra? Sin... Jag menar Gabriel bet mig och det gör fortfarande ont."

"Den där förbannade..." Hon avbryter sig själv och suckar tungt. Hon flyttar försiktigt bort lite hår från hennes axel och undersöker såret. Hon backar och hämtar ett stort slags plåster från ett skåp och rengör först såret försiktigt.

Hon såg på kvinnan och såg sedan på sin hand.
"Jag ber om ursäkt att du måste jobba så hårt." Hon ryckte till av beröringen.
"Hur kom du hit egentligen?"