(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Arvid sprang långt in i skogen för att inte återvända han hade inte ens försökt döda de andra.

Adam vaknade och märkte att Alice var ledsen
" Vad är det ?? frågade Adam

"Arvid.....han är...han är Hannahs son" sa Alice tyst och stirrade ner i marken. En liten pojke men med Hannah som mor måste han vara ond....

Adam såg försäkt på Alice
" Om han är som henne så kommer han tillbaka och gör oss illa om han inte är som henne så kommer han inte tillbaka sa Adam och kramade Alice

Arvid klättrade högt upp i ett träd och stannade där uppe om de kom efter honom så skulle han fortsätta springa

"Han kommer tortera oss då" sa Alice om han skulle komma tillbaka. Hon kramade honom tillbaka. "Jag hoppas han inte kommer tillbaka då....".

Arvid satt i trädet och grät han satt där i flera timmar utan att komma tillbaka. Han viste att alla trodde han var som hon så han vägrade komma tillbaka

" Det verkar som att han inte kommer tillbaka sa Adam när det hade gått flera timmar

"Han kanske inte är som Hannah då..." sa Alice även om hon var osäker. Tänk om det var ett trick för att få de gå ut att leta? Och sedan hoppar han på de....
"Vi kanske borde leta efter honom" sa hon tveksamt och ställde sig upp.

" Ja det borde vi sa Adam

Arvid struntade inte att torka tårarna han viste att han inte förtjänade att leva han ville ta självmord det har han velat hela sitt liv

Alice gick ut ur skjulet och började leta i skogen. "Arvid?" ropade hon då och då. Hon såg bak mot Adam, vad kunde pojken ha tagit vägen?

Adam såg tillslut Arvid uppe i ett träd
" Arvid sa Adam men märkte att han var jätteledsen.

Arvid hoppade till nästa träd han ville bara komma bort från dom
" Låt mig vara sa Han med tårar i ögonen

"Förlåt att jag backade undan från dig...men det är bara det att Hannah plågade mig så mycet, jag var rädd att du var som henne" sa Alice och gick fram till trädet.