Johanna and Thalia back in the Hunger Games

"Såklart har de ändrat sig. Du hörde vad Thresh sa, de såg på spelet. De såg vad vi gjorde. De kan inte kalla dig klen och gör det de så är det bara att demonstrera just hur duktig du är" säger Johanna medlidsamt. "De kan inte kalla en segrare klen. Inte ens de som är så nerdrogade att de inte ens ser att de öppnar munnen."

Thalia ler tacksamt mot Johanna och ser upp när hon ser en städare komma och flämta till vid förstörelsen.
Thalia ställer sig upp och tar hennes sopkvast och skyffel. "Jag tar reda på det jag, det är mitt fel att det ser ut som det gör." säger hon vänligt och börjar sopa. "Du har väll rätt antar jag, och ja, jag ska visa dem som fortfarande tvivlar." säger hon sedan räcker städgrejerna till flickan eftersom allt var undansopat nu och kramar o Johanna. "Tack för att du bryr dig, kära du." ler hon glatt och ser sedan på sina blödande och sårade händer som ho nu först märker att de svider. "Vi kanske bör gå till sjukstugan, hur är det med dina fötter?" säger Thalia nu oroligt till Johanna eftersom det var hennes fel att Johanna gjort illa sig.

Johanna ler och kramar om Thalia också.
"Såklart jag gör det" säger hon. "Dina händer behöver lindas om, ja. Mina fötter mår bra, jag känner inget just nu i alla fall" och med det försöker hon vifta bort att det faktiskt gör ont. Det gjorde inte jätteont ändå, men hon ville inte göra Thalia orolig. Det var trots allt hennes händer som såg väldigt skadade ut.
"Första dagen utanför sjukhuset och vi får gå tillbaka. Vi verkar gilla sjukhus" säger hon och skrattar. Sedan går de över golvet, som nu är fritt från glas sen Thalia sopade upp, och emot sjukhuset.

Thalia himlar med ögonen åt Johanna och ler lätt. "Det kan du inbilla någon annan att du inte har ont, men du ska till sjukhuset å jag ska inte tjata." flinar Thalia och skrattar åt Johanna, "Ja, eller hur, jag älskar sjukhus. Känns som om jag har spenderat de flesta dagar efter spelen där." säger hon sått roat och de går mot sjukhuset, Thalia kastar obemärkta blickar på Johanna om hon skulle behöva ha stöd eller något.

Johanna skakar på huvudet.
"Såklart du har. Eller ja, såklart vi har" säger hon och ler. Hon går så normalt hon bara kan, men hennes vänstra häl gjorde faktiskt mer ont än resten av båda fötterna tillsammans. Men hon försökte att inte bry sig, vilket gick enkelt. Sådant hade hon ju gjort innan.

Thalia gick vid Johanna men hjälpte henne inte, de hade kommit till korridorer med mer folk och hon gissade att Johanna inte ville visa sig svag inför dem. Snart kom de fram till sjukhuset och Thalia och Johanna behövde bara visa sig innan de blev nerkörda i varsin stol och ett gäng sjuksköterskor kom runt dem. Thalia visa sina nu ymnigt blödande händer och en av dem skrek förfärat. Seriöst, hade de sett spelen eller? Det här var väll inget jämfört med det?

Johanna skrattade åt sjuksköterskorna förfärliga reaktion. Hon kördes sedan in i ett rum där de börjar undersöka hennes fötter. De drar av henne strumporna, vilket gör ont, och där visar det sig att det sitter en stor glasbit i hälen. Såklart, det var därför det gjorde så ont. De tog en sorts pincett och började ta ur glasbitar ur fötterna.

De började ta sig ann varsin hand och drog ut glasbitar och glassplitter med hjälp av pincetter. Det gjorde ont, men ja hon hade trotts allt vart med om värre och roade sig med att stirra upp i taket för att ignorera smärtan. När de var färdiga smärjde de in händerna med någon salva som svalde händerna skönt och tog bort smärtan och lindade sedan om händerna med bandage.

Hennes fötter bandagerades, och de gav henne nya strumpor, som inte var blodiga, och de tvingade också på henne ett par skor. Sedan tvingar hon dem att låta henne gå därifrån.
"Överansträng inte rösten, då kanske du inte kan prata på veckor" säger läkaren, som kommit in efter de hade bandagerat fötterna. Johanna himlar med ögonen.
"Gör inte så att jag måste överanstränga den då" säger hon surt innan hon går därifrån. I ingången till sjukhuset står Thresh. "Ska snacka med henne nu?" frågar Johanna och får en nick ifrån Thresh till svar.

Thalia ser på Thresh och ler lite. "Behövs inte, vet att du inte menar som du sa." flinar hon. "Fått ditt anfall klart eller? Vem eller vad fick ut för din ilska nu då?" säger han smått roat och lättad över att hon inte var arg längre. "Glas, det finns ju ingen ved att hugga ut sin illska på som i 11an." skrattar hon roat för det var så hon brukade göra när hon var illsken där hemma. Ja de gångerna hon inte flög ihop med Thresh, men sådant skulle man undvika de brukade båda åka dit på det.