De utvalda

"Mmm, god morgon." mumlade hon och log svagt, hon hade inte kunnat sova men det gjorde inte så mycket.

Ethan kramade henne lätt och kysste hennes kind. "Hur är det?" undrade han och satte sig upp mer och sträckte lite på sig.

"Bra" sa hon bara och satte sig upp. Det var inte bra varken med henne eller Ethan, men det var inget att göra åt.

"Bra" mumlade Ethan och kysste henne igen. Han drog av sig sin skjorta och bytte till en ren innan han reste sig upp. "Jag tror inte vi behöver träna idag..." mumlade han. Men om bara några timmar skulle han troligtvis få sitt ben brutet...

"Nej, vi ska väl göras ordning med." sa Eletha bara och tog sig upp ur sängen. Hon var blek och tyst och hade skuldkänslor som höll på att äta upp henne inifrån.

Ethan nickade sakta. Han såg hur blek hon var, och på hennes blick det inom henne. "Du" sa han tyst och kramade om henne igen. "Det kommer bli bra".

Eletha sa inget, det var inte han som skulle trösta henne men hon kunde bara inte.
"Jag går till mig nu." sa hon tillslut bara, hon skulle göras ordning och släppte honom innan hon gick till sig.

Ethan suckade tungt men nickade och såg efter henne medan hon gick. Han satte sig på sin säng igen, idag kunde han inte äta...Han kände redan smärtan, han ville inte att Eletha skulle skada honom, men för Simon tog han det.
Han satt där en lång stund tills några kom in, bärandes på de kläderna han skulle ha. Han fick klä sig i svarta, taighta byxor och en taight armlös skjorta som också var svart. Och efter det var det klart...
Ethan såg sig själv i spegeln, han såg farlig ut...Mörk ut...

Eletha kläddes i vad det verkade det minsta de kunde hitta i svart läder. Korta tighta shorts och ett stycke som enbart skylde hennes bröst, hennes hår flätades i en hård fläta och hon sminkades svart.

Ethan satt en bra stund till på sin säng innan han slutligen begav sig ut i korridoren och såg mot Elethas dörr. Han hoppades hon skulle komma ut snart, och att hon såg bättre ut än honom.