Life - Lupple & Medi PRS

Hon log och såg på Mi.
"Ja det måste vi." Hon log stort.
"Det ska bli så underbart."

Hana log.
"Det skulle vi kunna men vi måste hitta alla först eller hur?" Sa han lugnt.

Amanda knäppte det sista av klänningen. "Så gå ut nu. Är en scen där med speglar. Så du får se dig själv." Log hon och öppnade dörren. Mi såg lyckligt på Olivia innan hon hjälpte henne ut från provrummet.

Rose nickade sakta. "Just det." Fnissade hon och sökte med blicken. "Där är det två." Förklarade hon och pekade mot ett ställe där ingenting syntes. Rose var ju inte medveten om att hon använde alla sina sinnen.

Hon gick ut och såg på sig själv och häpnade.
"Den är så vacker." Hon snurrade runt och såg mot Mi.

Han skrattade och gick och såg i busken.
"Hittade!" Skrattade han och log.

Mi såg på helheten med stora ögon. "Den är bra. Den är riktigt bra." Viskade hon leendes. "Men vi borde prova fler." Sa hon ärligt. "Kanske finns än ännu bättre." Log hon.

Barnen skrattade och tog sig ut för att hjälpa Ethan med alla andra som skulle hittas.

Hon nickade.
"Häng den på ja iallafall." Hon log stort och gickmot provrummet.

När alla barn var hittade såg han upp.
"Så är du hungrig?" Frågade han mjukt.

De provade klänning efter klänning, vissa var bättre andra sämre.

Rose nickade. "Väldigt." Sa hon allvarligt. Man kunde höra hennes mage kurra.

När hon provat alla log hon.
"Jag älskar den första. Den var sååå.. Pefekt." Hon såg mot Mi.
"Eller hur?"

Han log och gick mot Serenas hus och öppnade dörren.
"Serena får jag fråga en sak?"

Mi nickade leendes. "Den är helt klart min favorit." Viskade hon ärligt och klappade lite i händerna.

Serena tittade upp från spisen där hon stod och rörde om lunchen. Hon såg på Ethan och log svagt. "Så du är här igen." Log hon. "Fråga på."

"Vi tar den." Hon log och såg på Amanda.
"Min fästman skulle bli så glad." Hon log lyckligt.

Han skrattade.
"Ja jag är här. Mi är ute och handlar bröllopsklänningar. Så jag var ensam i slottet."

Amanda nickade leendes. "Det är en underbart val och den passar dig som handen i handsken." Log hon uppmuntrande. "Då får du gärna ta på dig den igen så ska jag mäta och så. Måste sy upp den lite och ja se till så du kan växa i den." Sa hon leendes.

Serena nickade sakta. "Till den glada dagen om en månad?" Frågade hon nyfiket. "Du är välkommen." Log hon.