Life - Lupple & Medi PRS

"Ja så att det glimmar!" Hon log stort och såg på henne.
"Det skulle vara så underbart!" viskade hon och log stort.
"Vad skulle du säga?" Hon vände sig mot Mi.

Mi var fascinerad av tygerna och allt glittrande. Hon hade svårt att slita blicken ifrån det men lyckades tillslut och såg på Olivia. "Det älskar jag. Det är bara att börja prova. Vi vet ingenting förrän vi har sett dig i det. Och du måste känna klänningen, att den är rätt." Log hon.

Hon gick efter Amanda och gick in i ett stort provrum. Hon såg på henne.
"Så hur gör man?"

Amanda log och såg på henne. "Vilken vill du prova först?" Frågade hon. "Detta är bara några alternativ på vad dina tankar fastnade på." Förklarade hon leendes.

Hon pekade på en och hon såg på henne.
"Den tack." Hon lade huvudet på sned.


"Jag hittade dig!" Ethan skrattade och plockade upp Rose och satte henne över sina axlar.
"Så jag har en fråga om en sak."

Amanda nickade. "Du kan börja med att ta av dig. Till trosor. Den bhn du har nu kommer inte passa till klänningen sedan hjälper vi dig. Det är mycket tyg." Log hon innan hon hängde över klänningen på en annan krok innan hon klev undan och stängde igen dörren så att Olivia fick lite egentid.

Rose tjöt av lycka och kramade hårt om honom när hon kom upp på axlarna. "Fråga på." Skrattade hon lyckligt.

Hon bytte om och man såg hennes ärr på bröstkorgen tydligt. Hon lade en hand mot bröstkorgen och lo mjukt.

"Så min fråga är. Kan en katt hoppa och jama samtidigt?" Han log och såg sig om medan han letade efter de andra.
"Håll nu koll vart de andra är."

"Är du redo?" Frågade Mi uppspelt och tog sig fram till dörren för att kliva in när hon fick.

Rose fnissade. "Inte vet jag." Skrattade hon roat och såg mot honom. "Kan den?" Frågade hon nyfiket och såg mot honom. Helt glömt bort att de var mitt uppe i en lek.

"Klart att jag är." Hon såg på Amanda." Skulle jag kunna få en topp som framhäver mina ärr kanske?" Hon visade Gabriels rivsår.
"Det vill jag."

Han skrattade.
"Vi får ta reda på det tycker jag. Någon gång."

Amanda steg in och det gjorde också Mi. De ordnade med klänningen och hon nickade sakta. "Det skulle vi kunna ordna." Log hon. Mi såg menade på Olivia men sedan på Amanda igen. "Vi behöver också tänka in att denna kvinna är gravid. Den måste passa om en månad också." Förklarade hon allvarsamt och Amanda nickade sakta. "Jag får gratulera." Sa hon leendes. Betydligt mer lugn än vad Mi var gällande graviditeten.

"Vi borde äta snart." Viskade Rose. "Vi kan äta i vårt hemliga gömställe." Viskade hon lyckligt.