Skriva av sig-tråden

Jag har tre systrar en biologisk och de två andra är låssassyskon. Mina låssassyakon får allt de vill ha bara de skriker lite. De säger inte elaka saker men det gör min biologiskasyster. Jag vill flytta till min mamma ibland och ibland inte. Jag bråkar ganska mycket med min mamma så vill inte vara hos henne hela tiden. Och så finns ju Jac hos pappa (Jac är en hund). Jag älskar Jac av hela mitt hjärta och han Finns alltid när man vill prata. Mina låssassyakon äter ofta med händerna och de är 5 och 7. De beter sig som 3åringar. Det är min låssasmamma och hennes barn som gjort så jag fått en ätstärning! Jag hatar henne ofta. Men nu behöver jag bara träffa henne på helgerna för hon och pappa bor inte ihop men bor nära varandra. Min biologiska syster gillar de så hon får vara där på vardagarna och jag slipper.

Finns om du vill prata om det. Försök att inte vara med henne och vara med kompisar.

Fick just en utskällning av mamma och pappa.
Jag vet ej vem de pratade om men det kan inte ha varit mig.
De sa att jag hade det bra - just nu är jag mobbad av 7/8 killar i klassen mitt huvud värker och jag går i ständig rädsla att mina föräldrar ska få veta det, visst jag mår alltså jättebra.
Att jag klagar så fort jag måste göra något - jag måste varge dag försöka att inte gråta för att inte få allt värre, vilket resulterar i att jag inte kan sova för att jag försöker få gråta.
Han hotar mig med att jag inte ska få gå på mugglisträffen om jag inte bättrar mig - han säger att han funderar på att inte låta mig träffa personerna som får mig att inte skada eller döda mig...
Snälla pappa bara sluta.

Tack. Känns skönt att det finns någon som förstår. ♥

carro78 - Carro min fina. Finns om du vill prata. Har själv varit i den situationen flera gånger, så jag vet hur det är. Bara skicka en uggla. ♥

Det här med att jag faktiskt inte tycker om min storebrors flickvän...
De har snart varit tillsammans i 5 år, bor tillsammans och planerar livet tillsammans.

Men jag klarar inte av henne. Hon är inte taskig, ingen bitch, ingenting. Men det är något.
Tycker att vissa saker hon gör mot min storebror är taskigt, och jag ser att han blir sårad. Har sagt det till honom, men han bryr sig inte. Och hon gör det inte medvetet.

Det är ingen kul känsla, när ens storebror har hittat tjejen han vill dela sitt liv med, och jag inte riktigt klarar av henne.

^Åh, vad tråkigt... Speciellt att din bror inte lyssnar... Jag kan inte komma på något som hjälper just nu, men jag får återkomma till ett försök att få dig att må bättre.

Jag behöver skiva något som jag stöööör mig på så mycket. Det finns 10 eller 15 personer i min skola som röker dricker sig fulla och jag blir så sur att de tror att det är så mycket coolare och bättre än andra. Dem blir inte bättre än andra bara för att de kaxar sig mot lärare struntar i skolan och super sig fulla. Då blir ju man bara sämre? Ingen bra utbildning, dåliga lungor, vad tjänar dem på det? Jag blir bara så.. arg. Jag tycker man är bättre och coolare om man inte dricker och sånt. Kommer i håg festen, och allt annat. Det finns ju bara nackdelar typ. Slösar typ 10 000 i månaden?

Det här kändes faktiskt bra att skriva här.

JAG ÄR DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖD. Och flummig. Samtidigt. Jag är svartsjuk utan anledning för killar (en kille. stop rounding up!) jag inte ens är kär i ... tror jag ... och jag kan inte gå ordentligt för jag har ett nyopererat knä. Och imorgon börjar skolan. Och jag vet att den här veckan kommer suga, för jag kommer behöva hjälp med allt för jag får inte gå utanför huset utan kryckor. Och jag har typ 3 pers jag kan umgås ordentligt med i min klass, och jag förföljer redan dem tillräckligt ...


Samtidigt lider jag av ett extremt, extremt Writer's Block. JAG VILL SKRIVA. Det bara går inte! Varför lever jag inte i en disneyfilm? Eller vilken film som helst med ett lyckligt slut ...

Min hårtoning blev inte som jag ville! Jag ville ha ett helt rött hår men det blev bara inslag av rött och min hårbotten blev röd!
Det är mitt minsta problem just nu!

Jag insåg just nu hur mycket jag saknar min familj. Sitter nu i sängen alldeles ihop bruten efter ett skype samtal. Höll tillbaka alla tårar som nu bara forsar ner för att inte göra mamma orolig.
Saknar mina vänner, saknar att ha folk att prata med, saknar att vara på samma tid som alla andra. Det är så mycket jag bara längtar till just nu.

karlsson.9: Då tycker jag att det är bra, att ganska ofta är de bara de själva som tycker att de är coola. Alla andra är antingen rädda för dem, eller tycker att de är urfåniga. En dag kommer de väl få lida för vad de gör nu, med de har gjort sitt val, och man kan inte göra så mycket åt det. Det är urdumt att hålla på så, men människor gör som de vill, med de får själva ta konsekvenserna av det. Bara strunta i dem, de kan väl få hålla på om de tycker att det är coolt eller kul. En dag inser de sitt eget misstag, och då är det inte lite häftigt längre.


Eilonwy: Alla filmer har ett lyckligt slut, även den du lever i, och även filmen som utspelar sig denna veckan. Kämpa bara på lite till. du får klara dig på kryckor just nu, men tänka bara på att det inte kommer vara för evigt. Snart är det slut, och ditt knä kommer bli bra snart, det är väl positivt? Alla disneyfilmer har sina egena problem, men de löser sig efter ett tag, och så kommer även ditt. Kör på i det nuvarande, och snart kommer ditt happy ever after.


Jac: Du kanske måste färga om det? Asch, det blir säkert fint, allting är fint på dig. Be be frisör göra det om du vill vara helt säker på att det ska bli rätt. Jag tycker att du ska vara nöjd med hur det blev, men också med hela dig. Du är fin, precis som du är, även om håret ser konstigt ut, eller om någon av dina andra problem tär på dig.

Savi: Stå ut. Det kan inte vara mycket kvar. Ta vara på den tid du har kvar. När du sedan åker hem, kommer du säkert att längta tillbaka en hel massor. Så ångra dig inte för en sekund att du åkte. Ta vara på den tiden du har medan du har den. Tänk positivt, så blir allting mycket positivare. Om man är glad för det man har just där, och här, och nu, så blir det trevligare. Jag tycker att du ska prata med din mamma. Bara för att lätta på hjärtat, så känns det säkert bättre sedan att stanna kvar. Det är inte kul att, vara någonstans, helt ensam, och dessutom bära på en massa tungt.