prs yehet & kkaebsong

"Inte mitt fel att du är så beroendeframkallande, vill lämna kyssar över hela ditt ansikte." Tjuter Joshua lagom exalterat och tar asken i sin hand. Dock grimaserar han lätt när Zihao knäpper fingret mot hans panna, aj. Han öppnar asken, och tar försiktigt ut ringen från den, och låter sen glida över Zihaos vänstra ringfinger. "Jag älskar dig."

”Och jag älskar dig minst lika mycket, trots att du anfaller mig med dina kyssar lite då och då”, sade Zihao och betraktade handen, där ringen nu satt som handen i handsken. De passade verkligen extremt bra på bådas respektive händer. ”Så, vad tycker du om att vara officiellt förlovad? Känns det bra?” Undrade tjugoåringen och slingrade ännu en gång armarna omkring Joshua. Långsamt lutade han sig närmare nittonåringen och kupade händerna om de puffiga kinderna, för att sist men inte minst pressa läpparna mot den andres.

"Och du brukar anfälla mitt ansikte med sliskiga pussar." Påpekar Joshua med ett finurligt leende. Bara tanken att de är förlovade får honom att rodna djupt, och Zihaos fråga gör det inte lättare. "Det känns perfekt. För dig då?" Säger han sanningsenligt, innan armarna rör sig upp mot Zihaos axlar, där händerna börjar pilla med det röda håret. Läpparna kittlas av beröringen, Gud vad han är kär.

Zihao strök bort en liten test med hår från Joshuas ansikte och lutade sig tillbaka någon decimeter.
”Det känns bättre än perfekt..tror inte riktigt att det går att beskriva på något bra sätt faktiskt”, mumlade han med samma lyckliga leende strykandes över de smala läpparna. ”Men du, det börjar nog bli dags för oss att dra till den där tatueraren om vi inte ska missa vår tid. Vi kan fortsatta med det här senare ikväll”, konstaterade tjugoåringen och slängde en arm omkring den yngre i samband med att de började röra på sig igen.

Joshua låter huvudet falla på sniskan av den äldres ord, medan ett leende stryker sig över de fylliga läpparna.
"Då tycker vi likadant.. mycket bättre än perfekt." Medger han, och följer med Zihao bort från parken, en rodnad strykandes över läpparna. Han som inte vill sluta sig ifrån nittonåringen, utan skutta upp i hans famn och aldrig sluta. Dock går det inte, inte där och då. "Vi har två olika tatuerare, så vi kan göra det samtidigt."

”Hm, men du kommer nog att få hålla i min hand hela tiden ändå”, mumlade Zihao, som kände sig aningen orolig över tatueringen. Det skulle han däremot aldrig erkänna, även om hans svettiga händer och nervösa beteende troligen avslöjade honom ganska väl. Nålar hade ju aldrig varit hand grej direkt och de skrämde honom fortfarande extremt mycket. Dock var han fast besluten om att skaffa sig en över ärret och kanske någon på axeln om de hade tid.

Artonåringen skrattar svagt och himlar med ögonen, såklart att Zihao vill det.
"Såklart jag ska hålla dig i handen hela tiden." Sjunger Joshua och kramar om den äldres hand hårt medan de rör på sig mot tatueraren. "Hur många tatueringar tänker du dig att du vill ta idag?"

”Två tror jag..vet inte om jag klarar av fler än så på samma gång. Du vet vad jag tycker om nålar”, mumlade Zihao och ryste ofrivilligt till. Han lutade huvudet mot den kortares axel och slöt ögonlocken för en kort stund. Det kunde väl inte vara lika illa som att ta en spruta. Eller? Nej, alla nålar är inte samma sak som sprutor, punkt slut. ”Känner du dig typ lätt svimfärdig eller är det bara jag? Kommer troligen svimma..kanske svimmar här och nu? Måste nog sätta mig ner.”

Det tar inte lång tid förrän de kommer fram till tatueraren de beställt tid hos, inne i en liten gränd med bilder från andra nöjda kunder. Jo, det ska vara en av de bästa i stan.
"Zihao, du vet att tatueringar gör en hel del ondare än sprutor?" frågar Joshua med höjda ögonbryn, förhoppningsvis vet han redan det... annars blir det lite för jobbigt för nittonåringen. Han slingrar sin arm om Zihaos midja så att han kan stödja sig vid honom, innan han öppnar dörren till butiken. "Vi tar och sätter oss här inne istället.."

Tjugoåringen gled matt ner på en av stolarna i väntrummet och drog upp benen under sig. Nej, han sket totalt i vett och etikett. Kanske han inte skulle ha gjort set i vanliga fall, men nu hade helt plötsligt rädslan börjat krypa över honom.
”Jo, jag vet att det gör ont”, mumlade Zihao och tuggade stressat på en av sina alldeles för långa, vassa naglar. Äckligt men samtidigt extremt lugnande. ”Tänk om någonting går fel..tänk om det blir fult eller..” Han tystnade och rös till. Usch, tankarna som rörde sig i huvudet på honom var inte de bästa inför tatueringen.