Förändrad värld Lupple & Medi

"Åh du kan nog något.." Sa han och smekte hennes kind.

"Med bestraffningar och belöningar? Om du gör si så får du så?" Han såg på Dorian.
"och om de har ont då?"



"Halim? Va menar du nu?" Hon såg sedan ner.
"Men jag vill att de ska skyddas med. Jag vill inte...."

Hon skakade på huvudet. "Nej jag. " Viskade hon lekfullt, leendes.

Allan stirrade på sina knän. "Bland annat." Viskade han. "När de gjort rätt så får de verkligen veta det." Viskade han och ryckte på axlarna. " Beror på varför, hur, ah sådant. Är det en del av straffet eller inte?" Förklarade han sakligt, men viskande. Han verkade krympa. "Har du någon gång haft Aurora hos dig?" Frågade Dorian. Allan försökte att hålla masken. "Vad bryr du dig om det?" Kontrade han.

"Hur ska du skydda dem? Vad menar du?' frågade Alexander.

"Du får kanske bli straffad igen då?" Sa han och släppte hennes händer och tog henne i sin famn.

"Du är ju sjuk." Lucifer såg på honom.
"Inte ens jag hade sådana där slavar. jag hade de som tillbad mig på egen fri vilja. De gav sitt blod och de som inte räkte jagade jag. Jag skapade vampyrer av att rädda från död och svält."

Theodore såg på Allan.
"men JAG vill veta det. har du haft Aurora?"


"Jag vet inte." Hon såg på dörren och började att gå.

Allie log mjukt och kramade om honom. "film?' frågade hon mjukt.

Allan svalde hårt. "Jag skapar inte vampyrer." Svarade han kallt och verkade minnas något. Hans ilska ökade. Dorian såg på honom. "Om du är samarbetsvillig...så kan du få se Jimmy." Viskade Dorian ömt. Lockande. Allan tittade upp och ilskan rann av honom. "Ja jag har haft henne. Men då hette hon något annat. " Svarade han tonlöst. "Hon var...rolig." sa han med ett litet leende på läpparna.





Alexander reste sig upp och ställde sig framför dörren. "Nej Halo. Han är inte där än." Sa han allvarligt.

"Ska jag bära dig dit? I filt.." Sa han och reste sig upp.

"Jag kan hämta honom nu. Men som sagt han är sövd för han var så stressad även han." Lucifer log ömt.
"Han har fått lite hull och mår så bra idag."

Theodore blev rasande. Var nära på att hoppa på honom och såg rasande ut.
"Du din.."

halo såg på honom.
"Men Alexandeer!" Sa hon och svalde hårt. Han skulle bara söva henne om hon försökte igen.
"Lovar du det?"

Allie nickade sakta. "Ja tack." Viskade hon mjukt.

Allan kunde nästan inte tro sina öron. Skulle han verkligen hämta honom? "Hon hette Louise då." Sa han, inte längre leendes. Utan mer sakligt. "Snälla, hämta honom." Viskade han sedan bedjande till Lucifer.

Alexander såg på henne. "Du måste förstå. Din närvaro kommer försätta Dorian i fara just nu. "Sa han allvarligt.

Han rullade in henne som en mask med huvudet täkt och lyfte sedan upp henne.
"Så min mask." Sa han kärleksfullt.

Lucifer såg på honom.
"Men då måste du lova att ta våran hjälp. Vi vill inte behöva döda dig. Vi ser bara en trasig man Allan." Sa Lucifer lugnt.
"Så är du villig att ändra dig?"

"Jag ska vara snäll." Hon såg på honom och gick till en stol och satte sig.

Allie fnissade nöjt. "Mask." Sa hon förtjust och såg upp på honom med en glad blick.

Allan svalde hårt. "Jag ska ta er hjälp. Men jag vet inte hur, ni kan hjälpa." Mumlade han, nästan olyckligt. Dorian log mjukt. "Vi vet." Sa han tröstande. "Vart ska vi förvara honom?" Frågade han Lucifer på deras språk.

Han nickade. Stod kvar vid dörren.

"Men! Pratar masken?" Han började bära henne och smet ner bakvägen till vardagsrummet och satte ner henne. Log och kröp ner vid hennes sida.
"Så nöjd min älskade mask?"

Lucifer såg på honom och lade huvudet på sned.
"Kanske staden utanför ert hus? Det finns säkert något hus där som fungerar."

Hon såg på honom och nickade.
"Tack." Sa hon sedan och drog upp fötterna.

Allie fnissade nöjt och nickade lyckligt. "Väldigt." Viskade hon tacksamt.

Dorian nickade. "Det fungerar." Sa Dorian tankfullt.