Förändrad värld Lupple & Medi

Han smekte hennes kind och drog sedan in henne i famnen.
"Du är så duktig. Jag är så stolt över dig." Sa han och log sedan större.

"Jag håller med. Du kan inte straffa någon som även hon hatar sin förfader över det han gjorde i kriget. Allan du måste förstå att hon hade en puls på 120 utan att ha sprungit. Hon blev så rädd att hon gömde sig, ville inte göra något annat än att gömma sig."

"Jag hoppas det. För om han ens försöker så kommer jag behöva göra vissa saker."

Allie kramade honom tillbaka och log. "Tack." Viskade hon.

Allan himlade lite med ögonen. "Rädd? För vad?" Frågade han oförstående. Men började att tappa tålamodet. Han ville inte prata om Flora längre. "Gör vad ni vill med henne då." Sa han irriterat.

Alexander såg på henne och nickade sakta. "Vad ska du göra?" Undrade han. Lite oroligt.

"Ska vi smyga till spelrummet? Så du får spela eller vill du ligga kvar?"

"Hon är livrädd för dig. Du måste nog inse det Allan." Sa han och lade huvudet på sned.
"Vi ska återställa hennes minnen och lämna tillbaka henne."

"Ech inget. jag kommer bara se till att ingen av er ser mitt rätta jag. Bara Allan så han blir kraftlös."

Allie funderade tyst. "Stanna. Hon vågade inte riktigt gå någonstans.

Allan svalde hårt. Det ville han verkligen inte. Men vad var hans chans? Han kunde inte nå henne. Han kunde kanske bara släppa henne fri? "Kan vi prata om något annat?" Frågade han otåligt. Det var ett svårt beslut att ta. Dorian log roat. "Som?" Undrade han.

Alexander såg på henne. "Åh Halo. Nej nej." Viskade han. "De har honom under kontroll." Försäkrade han.

"Då stannar vi." Sa han och drog henne till sig. Log sedan ömt och smekte henne.
"Kuddtjuv...." viskade han ömt.

"Kanske vi ska prata om kanske... hur ni raderar och hjärntvättar alla?"

"Är det säkert?" Frågade hon och såg mot dörren.
"För jag kan det."

Allie fnissade tyst. "Jag tog inte alla kuddar." Viskade hon roat.

Allan svalde hårt. "Det är ju varenda vampyr kapabel till att göra." Sa han, som försvar.

Alexander nickade. "Helt säkert. Jag lovar att säga till om vi måste göra på ditt sätt." Lovade han.

"Nej men du tog många. Du stal dem. Vill du ha ett straff?" Han tog hennes händer och såg in i hennes ögon.
"Tre kyssar? Är det för lågt straff?" Sa han mer för sig själv innan han började kyssa hennes hals.

"Ja men många gör inte det för det är ett långvarit jobb. Att forma och lära en människa från grunden." Han såg på honom.


"Bra... Jag ska bara dricka lite vatten." Hon sträckte sig efter flaskan och såg på honom.
"Kan ni radera vampyrers minnen?"

Allie fnissade förtjust. "Älskade." Viskade hon och sträckte på halsen. Suckade nöjt av hans kyssar.

Allan svalde hårt. "Vad vill ni veta? Mer exakt?" Frågade han. Lite orkeslöst. Han hade inte mycket kämparkraft kvar.

Alexander såg på henne. "Om du är stark nog. Kanske. Och har ett mycket bra band. Men det är inte så vanligt. Om någon kan så är det ju Lucifer." Sa han ärligt.

"Aja baja" Han slutade och log retfullt.
"Du ska inte njuta under straffet." han log ömt men böjde sig och började om.

"Tja vad säger du Dorian? Vad vill vi veta?"

Halo såg på sina händer och såg sedan upp.
"När jag visar min sanna form kanske det går lättare?" Frågade hon tyst.
"om han ser min far? Hans sanna form är mäktigare än min egen."

Allie fnissade tyst och mötte hans blick. "Men hur ska jag inte kunna njuta?" Viskade hon lent och kände hur han började om.

Dorian funderade lite. "Vad vill vi inte veta?" Kontrade han roat. "Din process. Hur du gör dem så...lydiga." Sa han undrande. Allan svalde hårt. "Jag vägleder dem." Svarade Allan.

Alexander såg på henne. "Din sanna form ska skyddas Halo inte visas upp för sådana som han." Sa Alexander allvarligt. Men inte elakt.