PRS Lupple & Medi

Hon såg på honom och tog emot dem och nickade.
"Japp jag gör det. Ska bli skönt ikväll. Jag älskar verkligen den här iden."
Hon log och såg på honom och tog upp termosen.
"Här två påsar varmt blod."

Han tog emot termosen och såg på henne.
"Tack älskling." Sa han och snurrade den lite i sina händer.
"Kan jag dricka den senare?" Flinade han och såg på henne.

"Ja självklart. Drick den när du känner för det." Hon makade sig närmare.
"Jag gjorde det så du skulle slippa jaga eller springa in." Hon log och smekte hans kind.
"Jag är smart."

Han nickade sakta och la försiktigt in kuddarna och täcket i tältet innan han la en arm om hennes axlar.
" Väldigt smart." Viskade han leendes och pussade hennes kind.
"Men det hade varit ganska skönt och jaga för att vara ärlig." Sa han och lekte lite med hennes hår.
"Känner mig helt typ sprallig i kroppen." Flinade han och studerade sedan hennes vingar.
Fjunen var så vackra, och när de växt klart. Det skulle bli magnifikt.
Han lyfte försiktigt ett finger för att väldigt försiktigt röra vid fjunen.
Och det kändes som något han aldrig känt tidigare.
Han andades skarpt in av nyfikenhet.
"Älskling de är så." Viskade han lågt. Kunde inte ens beskriva det.

Hon log och tog hans han.
"Men ikväll ska du vara vid min sida. Berätta spökhistorier och annat." Hon makade sig närmare och rös till av vällbehag och såg på honom.
"Är det mjukt?"

Han nickade sakta och pussade hennes panna.
"Jag vet älskling. Berättar bara mina känslor." Viskade han och flinade sedan.
"Spökhistorier? Älskling du har vandrat längre än jag. Jag tror du kan några bättre." Flinade han för att sedan skaka på huvudet.
"Nej inte riktigt. De är liksom. Jag har aldrig känt något liknande. "Viskade han och rörde sedan fingret försiktigt över det igen.
"Du vet moln, såna där fluffiga som man tror att de känns. Typ så känns det. " Viskade han. Även om det inte var riktigt rättvist förklarat.

"Fast jag vill att du hittar på en historia. Jag vill bli skrämd!" Hon såg på honom och nickade.
"Åh jag vet vad du menar. Det är bra förklarat. "

Han skrattade lågt.
"Hittar på en? Åh älskling, vilka krav du har." Flinade han och kysste henne mjukt.
"Ja exakt, fast de känns typ ännu bättre. " Viskade han och studerade dem.
Blåste lite försiktigt på dem bara för att se hur de reagerade men tvingade sig sedan att sluta undersöka hennes fjun.
"Distrahera mig älskling. Mina tankar bara snurrar." Mumlade han och fångade in henne i sin famn.
Kramade mjukt om henne ock smekte hennes midja sakta.

"Jag har massor med krav. " Hon log mjukt och såg på honom. hoppade till och vände sig om.
"Det kittlas." Hon fnissade och såg på honom med ett ömt leende.
"Okej uno kanske?" Hon plockade fram unot.

Dorian log brett, såg på henne- så nyfiken.
"Kittlas det?" Viskade han och denna nyhet var så intressant och fantastiskt att han helt fastnade i den tanken en stund.
När hon sedan rörde på sig så vände han blicken lite irriterat åt hennes håll men såg sedan unot och slappnade av.
" Uno låter jättebra." Sa han och såg på henne.