Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona var i skogen, närmare bestämt började hon bli fastbunden på en vagn av människor hon inte kände igen, de hade mörka kappor men rösterna var bekanta...
"Niel!" ropade hon igen då hon hörde hans röst och försökte ta sig loss. Hon hade ett jack i pannan som det droppade blod från.

"Mona!!" vrålade Niel och sprang mot hennes röst. När han kom närmare kunde han skymta ett par personer i svarta kappor. En av dem tittade upp och mötte Niels blick. Hon - den andra Mona - flämtade till av förvåning och tittade sedan bort från Niel igen. "Vad i helvete släpp henne!!" sa Niel högt och sprang fram till sin Mona.

Mona kämpade för att komma loss och fick loss en arm. Men den lyckades hon få bort huvan på en. Hennes mors blick mötte henne och Mona stelnade till.
Hennes mor tvekade innan hon snabbt skar bort repen och puttade av Mona från vagnen. De red sedan snabbt iväg från vagneb så bara Mona och Niel var kvar. Hon hostade till och försökte ta sig upp.

"Vad i helvete!??!?" skrek Niel rasande efter dem. Vad hade det där varit om?

Mona tumlade in i Niels famn och skakade av kyla. "Det var Mona och mina föräldrar!" stammade hon och försökte få jacket i pannan sluta blöda.

Niel nickade, "Jag såg det."

Mona kramade honom hårt. "Mina föräldrar ville nog ta mig tillbaka till slottet, men vad gjorde Mona där?" undrade hon tyst. Hon ryste igen av kyla. "Kom, vi går hem, det är iskallt".

Niel nickade. "Ja, det undrar jag med. Kom nu."
Niel började gå hemmåt med armarna om Mona.

Snart var de hemma och Mona sjönk ner framför brasan i kaminen. Efter en stund var hon varm och vände sig mot Niel. "Hur ser såret i pannan ut?".

" Vänta."
Niel hämtade lite grejer och plåstrade om Mona. Katterna hade smugit sig fram till Mona och cirkulerade runt henne.