In the dark PRS Vidomina & Medi

Mira hade hört skriket och var redan vid Halos sida.
"ivan!" Hon fiskade upp Halo i sina armar och backade undan.
"Du har ingen rätt att vara nära henne!" Morrade hon och såg sig om.
"Hämta vatten snälla Adelaide." Hon började med att gå mot dörrarna. Musiken hade stängts av och hon såg oroad ner på Halo.
"Ers höghet." viskade hon.

Ivan återfick fattningen och såg på när Mira backade undan med Halo i sina armar. "Vad i..". Han hittade inte orden. Ingen vettig förklaring. Inget verkade stämma eller vara logiskt.
När Ivan varit i hennes närhet, det lilla avstånd de mötts i, upplevde han en känsla han inte känt på evigheter. En våg av sorg sköljde över honom. Det var Alice. Det var Alice han kände.
Trots Alices öde hade de också varit en av de bästa tiderna i hans liv. Med sina barn, Rion och Leo. I deras hem. Som en familj. Och Alice hade blivit en av de. Sedan.. Det mörknade för Ivan och han svalde för att samla sig. "Bäst vi ger oss av.", mumlade han, osäker ifall någon hade hört på.
När han upptäckte att det var tyst såg han upp mot scenen och människorna runt om som kollade med nyfikna blickar på händelsen. "Har ni inget bättre för er? Jag trodde det här var en fest!", frustade Ivan och stapplade därifrån.

Adelaide nickade då Mira tagit upp Halo. Hon försvann iväg för att hämta ett glas vatten i baren och kom tillbaka med de till de. "Hur mår hon? Vi tar ut henne till bilen."

Isabelle nickade och tog Ivans hand och började att gå mot utgången. hon såg mot en dörr som ledde in till ägaren av klubben. Hon såg bort och tog Nicolai i armen.
"kom här älskling." viskade hon.

Mira såg ner på henne och såg mot Ivan.
"Vi får vänta lite. De måste gå först." Hon såg sig om och suckade.
"Om det bara fanns en soffa vi kan få låna. " Hon såg mot Lep.
"Leo min älskade?"

Demi såg upp då Isabelle dragit med sig Nicolai därifrån. "Mamma vad-.." Han avbröt sig själv och gick efter osäkert. Han hade varit för upptagen med att se sig om på de andra i deras omgivning och hade totalt missat händelsen med Halo. Han satte ner glaset på bordet och gick efter de.

Adelaide svalde och såg upp på Ivan och de andra som verkade skynda sig därifrån. "Vilka är de, Mira?", frågade hon och såg osäkert tillbaka på Halo igen.
Leo skyndade sig till de. "Oroa er inte, Ivan får inte göra er illa. Det vet han.", sa Leo och Adelaide såg frågande på honom. Leo kände alltså till honom?
Han riktade blicken på Mira. "Vad kan jag hjälpa till med?"

"Kan du knacka på hos ägaren och fråga om vi kan få låna en soffa? Vi kan inte lämna baren än. Det blir för riskfyllt."
Mira såg på Adelaide.
"Vi berättar sen. Men nu måste hennes höghet vara i säkerhet." Hon såg ner på den livlösa Halo i sin famn. Paniken hon hade kännt av var fruktansvärd.

Leo såg efter Ivan och de andra innan han vände sig till Mira igen. "Ehm.. Ja.. Javisst!" Han nickade och gick före för att leta reda på var klubbens ägare hade sitt kontor. Han hittade en dörr med skyltning som tydde på att chefen hade sitt ställe där. Där knackade han på och möttes av en man som förvirrat såg tillbaka på Leo. När Leo förklarade situationen lämnade mannen plats för Leo och de andra och visade till soffan inne i kontoret. De fick stanna där så länge de ville. Tills de stängde förstås.
"Kom, det verkar vara här borta!", sa Adelaide när hon såg efter Leo och vinkade efter Mira att följa efter.

Mira bar Halos livlösa kropp mot dörren och lade ner Halo.
"När hon har vaknat kan vi gå. jag ber om ursäkt." Hon såg ner på Halo och såg mot dörren. Musiken hade startats igen men det hörde man inte.
"Det är svalt här." Mira såg mot mannen

Mannen verkade inte vilja störa och erbjöd de hans kontor för att sedan lämna de ifred för att gå ut till de andra. Något som Adelaide uppskattade. Denna gästvänlighet och tillit. Det var en underbar känsla.
"Ja, tills hon vaknar.", instämde hon och sneglade på Mira för att se på Halo igen. "Det är svalt för att det inte är lika mycket folk här som där ute." Hon pausade och svalde.
"Kan du berätta nu, vem var det där? Där ute?"

Mira suckade tungt.
"Det där var Ivan. Leos och Rions skapare och mannen bakom många av Alices kidnappningar. Den sista blev hennes död." Hon såg oroad ut.
"Hon vekade känna igen Ivan." Hon suckade och skakade på hucudet.
"Men de där två pojkarna känner jag inte igen men kvinnan är hans fru. Hon var människa när jag såg henne sist."

Leo öppnade munnen för att kommentera Miras ord, men hejdade sig. Han ville inte förklara sig. Det skulle bara få honom att uppträda som ett fån. Det ville han inte.
Adelaide såg oförstående ut och såg från Leo till Halo igen. "Vad gör han här?", frågade hon och försökte komma på en lämplig förklaring. Men inget verkade logiskt. "Och hur skulle Halo, som aldrig träffat Ivan, känna igen Ivan? Det är ju inte logiskt alls.", mumlade hon och rynkade pannan samtidigt som hon funderade. "Nicolai och Demitri. Vi träffade de tidigare när vi var ute med klasskompisarna. De verkar vara bara några år äldre än mig och Halo."