wolfy & rollspelare prs

Han visste inte om han skulle humorlöst skulle skratta eller gråta åt det hon sa. Bara för att hennes bror inte skulle skada henne mer, så betydde det verkligen inte att hon var i säkerhet. Det fanns så mycket ont i världen som hon inte visste om. Han kysste henne på kinden med ett leende.
”Så jag gör vad?”

Hon skakade lite på huvudet och kysste hans läppar mjukt. Hon smekte hans kinder och bet sig på insidan av kinden.
"Kan man inte stanna såhär för alltid?" fnittrade hon och drog sig undan från honom för att se sig omkring mer.

”Vad skulle det vara för roligt med det?” frågade han och släppte taget om henne för att ta hennes hand i sin istället. Han började sedan långsamt gå framåt. ”Det finns fördelar med drömmar men är inte verkligheten bättre ändå?”

"Det är så fint här, fridfullt typ... Jag hoppas att man kommer till ett sånt här ställe när man dör." log hon svagt och flätade samman deras fingrar. Hon nickade sedan lite och kysste hans kind lite snabbt. Det var ju bättre med verkligheten men hon tyckte ändå det var något fint och harmoniskt med miljön för drömmen.

”Inte ska du väl redan fundera på döden och var du hamnar efter den?” Jonathan tryckte lätt sitt finger mot hennes näsa innan han rufsade till hennes hår.
”Du kan styra över drömmarna också. Om du är tillräckligt stark och kan styra din vilja väl, så kan du vakna upp och tränga mig bort från din dröm.”

Cleo fnissade lite och tog hans händer. Hon rynkade sedan på pannan och nickade lite, hon visste inte riktigt varför hon någonsin skulle vilja tränga bort honom från sina drömmar.

Att berätta om hur drömmarna fungerade var inte något han med glädje gjorde, men han ville ändå att hon skulle vara medveten om allt. Om någon annan som behärskade samma element som han och hälsade på Cleo i sömnen så behövde hon veta ett sätt att ta sig ur den situationen.

Hon smekte hans händer och bet sig på läpparna. Hon trodde verkligen inte att hon skulle bli mer involverad i hans värld, för henne räckte det gott och väl att känna honom och hans familj. Hon ville bara gå tillbaka till sitt vanliga liv och ha honom vid sidan av. Hon kunde inte tänka sig att leva långsiktigt med vampyrer, det gick inte. Nån gång skulle någon få nog och ta hennes liv.

Jonathan fick något sorgset i blicken då han i ögonvrån såg på henne. Var han självisk som ville ha henne som en del av hans liv, trots att han egentligen borde släppa taget om henne och låta henne gå? Hon förtjänade mycket i livet och det han nu var på väg att dra in henne i var inte en värld hon hörde hemma i.

Cleo kollade på honom och rynkade på pannan. Hon ville bara krama bort alla dåliga tankar som han hade, det kändes inte alls bra att han såg så sorgsen ut.
"Vad tänker du på?" undrade hon och smekte hans bröstkorg.