PRS(Dragon Fantasy)

Stefan fann lappen och blev förskräckt. "In...". Vatför hade hon lämnat honom? Genast drog han på sin rock och gick ut för att finna henne.

Ina var långt inne i skogen långt dit inte ljuset nådde. Hon var som i en trans mannen som hon tagit kniven av hade dött och hon fått en jacka, blod på sina händer och hon hade inte reagerat. Nu var hon långt bort från byn nästa sak var att bränna bort märket, skära av sig håret och få bort livet som växte i henne.

(Han får inte finna henne xD Vi kan annars göra tidshopp tills hon kommer till hamnen xD)

(Tja, tänkte bara att han skulle leta, inte hitta xD Men det kan vi göra. Kommer hon tillbaka självmant sen eller)

Stefan sprang runt i staden men hittade henne inte. Förtvivlan växte i honom. Vart var Ina? Hans älskade. Sent på kvällen gav han upp och gick in igen.

(Nja, han kan ju leta vidare hon kommer dyka upp runt hamnen och han borde vara smart nog att lista ut det xD)

Ina gick i dagar det ryktades om någon som strök längst vägarna de trodde att det kunde vara ett troll. Ina hade som förändrats, hon hade skurit av sig så det var kort och spretigt ögonen var som döda och hon brydde sig inte om de liv hon släkte. Hon hade bränt bort märke och såg helt förvildad ut då hon efter mer än en vecka kom till hamnen. Hon var mager ochblek såg ssjuklig ut efter det hon fått i sig för att få bort barnet men magen hade växt.

(Okej xD)

Stefan var nere under dagarna. Han saknade Ina...Och han ogillade Daniella mer och mer. Det var kanske hennes fel att Ina var bort.
Tillslut en dag stod han inte ut. Han klädde sig ordentligt och gick till stallet. Han red iväg på sin häst mot hamnen. Ina skulle nog försöka ta sig hem.

Ina såg hamnen, såg havet och som ett lugn kom över henne nu behövde hon bara söka jobb på en av båtarna hon kunde ta sig hem och glömma allt som hänt.

Stefan red i flera timmar innan han kom fram till hamnen. Han började genast söka, frågade runt efter henne men ingen hade sett en kvinna med rött hår...Han hoppade tillslut av sin häst och ledde den sakta genom hamnen.

Ina sökte sig ner till stranden, hon såg åt som en trashank till pojke. En sjukligt blek och mager pojke, med blodigt bandage runt handleden och något vilt i blicken. Ina kände på vattnet med kniven i den andra, kunde hon skära ut barnet som hon skurit bort brännmärket? Hon hade helt förlorat sitt förstånd.

Ina ser mannen och hästen men tycks inte känna igen honom, hon rycker till då en skygga kommer över henne. "Och vem är du pojk?" hörs en grov mansröst en röst hon känner igen, slavhandlaren. "Angår dig inte." väser hon och kommer på fötter med hämnd lysande i ögonen samt kniven hennes enda vapen i sin hand. Men hon var tränad för detta, hon var inte försvarslös, alla i fiskarbyn hade tränats att försvara sig och de sina om så bara med en kniv. Snabbt far hon under hans arm då han i vrede höjer svärdet, hon parerar, stål möter stål och efter ett tag faller mannen död ner rakt på Ina som faller ihop med ett stön.

Stefan såg upp då han hörde folk som pratade, bekanta röster med. Han såg slavhandlaren, och en mager pojke som stred. Otroligt nog vann pojken...
Han kom snabbt fram och rullade undan slavhandlaren. "Varför gjorde du..." började han då han fick syn på pojken men bleknade. "Ina?!".