PRS(fashion7)

Elenora stönade lätt men stannade upp hon med då hon hörde sin mors arga röst. "Elenora?!". Hon fick försiktigt undan Top och satte sig upp medan hon tokrodande.

TOP flinade roat då han såg Elenoras mor. De liknade varandra mycket, utom att Elenoras mor just nu var tomatröd i ansiktet av ilska

"Mor...jag kan förklara..." började Elenora. Hennes mor kom in i rummet och avbröt henne. "Du behöver inte förklara, jag ser nog allt!". Hon gick till Top och slog plötsligt till honom rakt över ansiktet. "Hur vågar du ge dig på min dotter?!".

TOP ryckte förvånat till.
- Hörru! Du förstör mitt ansikte!! Flinade han sedan mot modern, som blev ännu argare.

"Mor! Han gav sig inte på mig! Jag var villig!". Hennes mor vände sig mot henne, nästan helt vit av ilska nu. "Du var villig?". Hon höjde handen igen och gav nu Elenora en örfil. "Vad tänker du med barn? Det är menat att du ska vänta tills du är gift!".

TOP blev nu irriterad på riktigt. Ingen slog hans Elenora. Han kom smidigt upp på fötter och stoppade Elenoras mor från att slå henne igen.
- Slår du Elenora igen blir du uppäten! Varnade han.

Elenora blinkade bort tårarna som dök upp i hennes ögon och såg förskräckt på Top. "Nej!". Hon ställde sig snabbt upp framför honom. "Snälla Top..." bad hon.
Hennes mor såg förvirrad upp. "Uppäten?". Hon var tyst en stund innan hon backade bakåt. "Bara monster äter människor...".

TOP såg hårt på Elenora.
- Bara den här gången! Morrade han sedan åt Elenoras mor.

Hennes mor backade bakåt tills hon var borta ur rummet och Elenor sjönk förtvivlat ner på golvet. Hennes mor hade slagit henne....Och hon visste nog nu om vad Top var.

TOP sjönk ner bredvid Elenora och lade prövande armarna om henne.
- Förlåt jag bara...Mumlade han.