Privar rollspel mellan Shapiro och Medi

Johannes tog Dylans döende kropp närmare sig och sa.
"Hämden är ljuv."
Han reste sig och såg på Alice.
"Nu har vi två andra problem."

"Och de är?" Hon såg på vargen som slickade såret och hon såg på honom. "berätta nu min hjälte?"

Han såg på henne och rodnade. Han tyckte han hörde Dylan låta så han tog upp en stor gren och slog upp Dylans huvud.
"Först, dipplomatin med dimensionen där Dylan var son till ledaren.
Andra, dipplomatin med dimensionen där mannen som försökte bita Cedric kom från.

Hon såg på honom och sedan nickade hon.
"Javisst. vi tar hand om Cedric först." Hon började gå tillbaka

Johannes väntade ett tag och spottade och sedan tog det Dylan hade i fickorna. Sedan sprang han efter Alice mot herrgården.

Hon kom in och sprang upp till Cedrics rum och fann gästen där. "Försvinn!" Hon röt och hennes ögon blev röda. "Du är inte välkommen här!"

Det var en mycket ovanlig syn för Johannes att se Alice ögon bli röda. Han visste vad han behövde göra dagen efter men för nuet så bugade han för gästen och sa.
"Förlåt."
Han tittade mot Alice och anade att hon ville veta vart Cedric var så han öpppnade lönn rumet när gästen gått.

Hon lugnande ner sig och sprang in i lönn rummet och kramade om honom och såg sedan på Johannes. "Förlåt.." sa hon och smekte sedan Cedrics hår. "Fryser du?"

När Johannes hörde Alice fråga Cedric gick han till brasan och tände på lite ved träd. Cedric svarade tyst.
"N-nej, b-b-bara lite o-om-omskakad"
Cedric gick ut ur rummet och satte sig vid brasan medans Johannes gick ner till balen igen.

Hon nickade och såg på Johannes. "ta upp lite mat är du snäll." Hon log och hon såg sedan på Cedric. "Vill du sova i min kammare i kväll? Det kommer sova vampyrer här i herrgården."