The Vampire Diaries [Rollspel]

När jag hörde tylers namn försvann tankarna ur mitt huvud, men snabbt återhämtade jag mig
"för sista gången han var inte min pojkvän och han har inte tvingat mig att bli hans vän. Jag är ju din vän Elijah och ni tre är ju lika jobbiga och patetiska" sa jag med ett leende

"Men Caroline", började Elijah allvarligt men avbröt sig och suckade. "Okej, strunta i det. Det är Niks problem."
"Varför tycker jag att det låter bekant?"grubblade Kol.
"Håll käften ni två", muttrade Klaus.
"Han börjar bli bitter", sade Elijah.
"Ingen att döda?"frågade Kol.
"Om inte ni två håller käften snart så blir det snart jag som är den sista originalen!"utbrast Klaus och ställde sig upp innan han gick ut ur grillen.

Damon var på väg till grillen då han såg Klaus som störtade ut, förmodligen hade hans nerver börja svikta.
"Problem?"sade Damon hånfullt.

"Inte du också", suckade Klaus och tittade upp mot himlen. Han var törstig, irriterad, trött och mycket mer. Inte för att någon brydde sig, inte ens han själv.
"Säg åt Caroline att jag var tvungen att gå", sade Klaus innan han försvann in i skogen.

"Har han alltid haft humör svängningar?" Frågade jag Kol
"Ja, det har vår bror alltid haft" sa Kol flinande mot mig

Klaus var väldigt uttråkad, det fanns ingenting för honom att göra, ingen för honom att hota. Han drog på munnen där han stod mitt ute i ingenstans, han behövde döda någon, eller ens hota någon. Katherine, var den första person som kom upp i hans hjärna.

Damon gick in i grillen för att söka upp Caroline, inte för att det var svårt för honom att hitta henne.
"Klaus bad mig säga er att han var tvungen att gå", sade Damon uttråkat. "Förmodligen har han någon ny plan över hur han ska förstöra våra liv."

Egentligen så borde han lämna staden, det var det enda rätta och hans uppgifter i mystic falls var ju klara redan. Caroline förstod honom på fel sätt och så hade han ju andra idéer än att stanna kvar och ruttna. Långsamt gick han genom skogen utan att egentligen bry sig om vart han kom.

" Ne nu ska jag hem" sa jag plöstligt
"vad sak du göra hemma?" frågade Kol
"Packa, nu när Alaric är död kan jag resa bort från denna håla" svarade jag glatt
Sedan sprang jag hem och började packa

"Vem är du?"
Ett par campare, fantastiskt. Klaus steg fram i gläntan, en man och en kvinna stod och tittade på honom. De hade nog inte väntat sig besök. För honom var det inget annat än positivt. Klaus ignorerade mannens fråga.
"Ställ dig på händer", sade Klaus, mannen gjorde det såklart. Kvinnan tittade förskräckt på Klaus. "När han faller vill jag att du dränker honom i vattnet där borta."
Kvinnan nickade motvilligt. Äntligen lite underhållning.