In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon kunde inte låta bli att le och nickade.
"Jag förstår." Hon skrattade och tog hennes ena hand och log.
"Du är nog mer ämnad för utelivet än mig." Hon kunde inte låta bli att le och såg sedan sig om.
"Det är så mycket folk här."

Adelaide stannade upp då hon upptäckte Nicolai och Demitri passera förbi en bit ifrån de. Adelaide greppade tag om Halos handled. "Eran dans.. din och Nicolais.. du kanske vill dansa med honom igen?", frågade hon tveksamt. Det fanns något med Nicolai och Demitri som hon inte riktigt gillade, men det var svårt att sätta fingret på vad.

Hon stannade upp när Adelaide gjorde det. Såg på henne.
"Nej Mira sa att vi skulle dansa." Hon såg på henne.
"Men om du vill dansa med den andra så kan jag dansa med Nicolai." Hon lade huvudet på sned.
"Är du kär i Demitri?"

"Jag glömde, du lyssnar ju alltid på Mira..!" Sa hon och himlade med ögonen. Hon släppte hennes handled.
"Jag vill inte dansa med någon annan. Bara med dig. Demitri? Är det så han heter? Nej, det är något med de.. ärligt blir jag lite illa till mods av att se de. Jag menar.. se, de går omkring som om de ägde stället..!"
"Är du kär i Nicolai? Han som sa att du hade ögon som träd?"

Hon kunde inte låta bli att skratta.
"Jag har ju nu ett jobb som prästinna. Det är väl mycket att göra. Så" Hon skakade på huvudet.
"Han gör mig illa till mods han med. Vem säger sådant till en tjej liksom?" hon lade huvudet på sned.
"kom nu snygging så dansar vi mera!"

Adelaide skrattade åt Halos ord och deltog med glädje i dansen. Hon slängde en sista blick åt Nikki och Demis håll för att se på Halo igen. De verkade inte visa något intresse för Halo för stunden, inte mer än att de höll sig inom synhåll. De verkade gå till baren för att beställa något till sig själva.
"Inte vem som helst iallafall.", instämde Adelaide och såg på Halo igen.

Hon skrattade och såg sig om. Hon kunde skymta Ruby stå vid bandet och dansa med en av hennes gamla klasskompisar. Sedan såg hon sig om.
"Jag känner mig lite yr. Kan vi gå mot utgången? Vill inte åka men bara ha luft.." viskade hon.

Adelaide stannade upp när hon hörde sin väns önskning. "Javisst.", sa hon lugnt och drog på läpparna i ett leende för att fatta Halos hand och ta med henne mot utgången.
De kom ut i den friska luften och Adelaide pustade ut. "Åh, det blev varmt därinne..!", flämtade hon och drog bort svett från pannan med baksidan av sin hand.

"Pappa." Nicolai bet sig i underläppen medan han såg över axeln då Halo och Adelaide kom allt närmare, mot utgången och mot dem.

Halo log och skrattade medan hon såg sig om. Det var så stort och hon kände sig lite trött.
"Ska faktiskt bli skönt..." Mer hann hon inte innan hon krockade in i Ivan och hon började att tala.
"Ursäkta.." Hon såg upp och all färg försvann, leendet dog bort från hennes läppar och hon stapplade bak för att återfinna balansen.
Halo slöt ögonen och när hon väl öppnade dem såg hon sig om, Paniken började spegla sig och hon började flacka med blicken. När den väl hamnade på Ivan brast det. Ett panikartat skrik flydde hennes läppar.
"ADELA?!" skrek hon och ramlade ihop på dansgolvet efter att ha svimmat

Adelaide hade knappt hunnit hänga med. Hon hade trott att Halo varit efter henne ut, men när hon svängde runt så fick hon syn på henne kvar därinne, bland de andra människorna. Men det som skrämde henne var hennes skrik. Av rädsla, paniken som skar.
Utan att veta vad, eller vem, hon fått syn på rusade hon fram för att rädda henne i hennes fall. "Halo!", ropade hon och såg ner på henne när hon landade i hennes armar. "Mira!", ropade hon och såg sig om efter henne. De var tvungna att ge sig av. Direkt.
"Ehm.. oj.. ja..", sa en förvirrad röst och Adelaide såg upp mot mannen. Ivan. Hon kände inte igen honom och verkade mest bara besvärad att han stod stilla, kvar på samma ställe. "Äh, flytta på dig.", muttrade Adelaide som trott att han kanske hade knuffat henne. "Mira!", ropade hon igen i försök att få hjälp med Halo därifrån. Hon tog tag om henne för att dra henne ut från byggnaden.