The dark side

Alice- Det är hemskt att behöva känna sig sviken av den man älskar eller av folk som står en nära. Det gör större sår inom en (och utanpå ibland...) än vad det skulle gjort om det var någon annan. Life sucks.
Men jag tror man ändå måste bli ledsen någon gång i en relation för att den ska kunna förbättras och byggas vidare. Jag säger inte att jag tycker det var bra av honom, jag hade helst velat få det ogjort, men ibland blir det så fel. Och han ber ju om ursäkt och försöker gottgöra dig igen och vi får bara hoppas att han inte gör om det helt enkelt.
*känner mig jättetaskig...*

Vi kan känna så tillsammans! *firar*
Nej men okej, jag tycker du ska gå i vilket fall, det kan ju faktiskt bli kul ändå? Vad ska du hitta på annars om du inte går med ut?

Men det löftet du har är mer för dig själv än för andra. Även om du känner så så är det mer dig själv du sviker än andra, egentligen. Även om jag själv skulle bli väldigt ledsen.
Men du vet, man känner sig stolt om man motstår saker som gärna tränger sig in i tankarna. Och när du inte gör det som tankarna vill så kan du hånle åt dem och säga "I made it because I'm so fucking much better than you!" och sen slänger du igen dörren framför dem (du vet den jag tejpade upp en lapp på)

Och släng allt på mig! Så länge du får prata ut om saker som får dig att må dåligt så är jag nöjd. I just want you to be happy...

Herp derp. Inte alls bra.

Louise
Jag förstår hur du menar och det du säger är ju sant.
Men när jag mår så här nu så tycker jag bara att allting är så löjligt. Som det där med "vi får hoppas att han inte gör om det igen". Känns hur dumt som helst att tänka så då det händer alldeles för ofta. Men nu kanske blir det annorlunda. Kanske. Men jag har slutat hoppas. Ingen är ju perfekt och så.

Jag vet inte om jag ska med. Beror nog på hur jag mår då. Om jag stannar så lär det bli Batman-marathon för min del i alla fall. Eller sova bort dagen.

Allt sånt känns just nu värdelöst. Det har blivit ett större hål i säkerhetssystemet i mitt sinne på senaste tiden. Och ingen har orkat tejpa igen det. Eller rättare sagt klarat av.

En av sakerna som stör mig mest är att de senaste dagar har jag berättat för Andreas om hur dåligt jag mår och att jag har lust att skada mig själv. Ändå sitter jag ensam här. Utan någon som kan trösta mig (förutom folk på internet då ♥) och utan någon som förstår. Jag hatar när jag mår så här. Mina tankar gör alla jag älskar om till mina egna fiender. Och jag kan inte motstå dem.
Ibland känns det som att jag bara borde ge upp. Det är så mycket som kommer att hända nu och jag tror att jag... inte vill att visa saker bara händer.


Tack ♥
Jag försöker att inte hålla allt det där inne.

nej vad tråkigt
jag ska inte fråga varför, det får dig knappast på bättre humör. men jag kanske kan muntra upp mig med lite... jag vet inte, glädje och pigghet? x)

Det är snällt av dig. Men just nu befinner jag mig i sånt där psykiskt-läge att ingenting gör mig gladare. Men det är snällt av dig!

Hur är det med dig då?

Är det någon som vet vart jag kan köpe en stor sten jag kan bo under?

HEJDÅ FOLK D:

i see. ungefär som jag kände mig innan jag loggade in på mugglis.

Med mig är det bra tack! Jag skulle gärna vilja sova, men är inte ett dugg trött...

Jag vet inte men om jag köper en eller hittar en så får du gärna bo med mig under en...



Apparently. Fast mugglis hjälper inte mig (förutom det att jag skriver av mig då)

Awh. *ger dig trötthet*
Jag känner igen det där för mycket. Just nu vill jag också sova men jag somnar nästan aldrig förrän två/tre/fyra...

Mr Darling det låter as bra. vi kan bo under en fin Slytherinsten

men vad hände med vårat bröllop

InspiredPsycho
Jag brukar inte orka sitta uppe längre än till klockan elva xc men nu har jag svängt min rytm totalt och ja...