Förändrad värld Lupple & Medi

Theodore såg på allt och skakade på huvudet.
"Han plågas ju." Sa han på franske och suckade. Sedan såg han på Dorian.

Lucifer kom och knuffade lätt undan Dorian och helade mannen.
"Hur kom du på att skära ut mannens tunga? Går den att få tillbaka? Har du den i en flaska med dig?" Han såg nyfiket på mannen.
"Åh du sammarbetar? Varför? Är det för vi har övertaget?" Han log och smekte mannen över halsen och log mjukt.
"Eller är det för offergåvan du har i bagageluckan?" Han vände blicken mot honom.
"En människas liv som du bara ger bort? Du plockade upp denne bara sådär?"

"Oj jag ber om ursäkt." Luci suckade.
"Far det är jag. jag trodde du ville ha hjälp. Vi har varit ur vägen för jag anser det blir för stort hot annars. Jag trodde fel."

Halo såg på Alexander och skakade på huvudet.

(jag glömde han var i rummet)

Rafael uppskattade det inte. Han fann det brutalt. Det fanns rykten om Vinther-familjen. Många som florerade runt den äldste sonen. Han fick nu bevittna honom i sitt esse. Rykten verkade vara sanna. Men han sa inget eftersom de faktiskt var gäster i detta hus.

Allan andades nästan ut när hans vän, helades. Men Lucifers beröring gjorde honom kall. Ända in i skelettet. Han ville inte bevittna det. Han såg att hans vän till och med verkade rädd. "Ge tillbaka honom." Morrade han sammanbitet.

Alexander svalde hårt och låste upp dörren och drog in Luci, sedan låste han igen. "Hur går det där nere? Detta rum är ju ljudisolerat." Sa han oroligt.

Maria kom och ställde sig vid Rafael.
"Jag ber om ursäkt för min son. Men som sagt de vet tydligen va de gör." Hon såg på mannen som verkade må bättre.

"Men då vill vi gärna prata med dig. Seså släpp ut kvinnan från bilens. Hon är ju livrädd. Om du gör det kanske du får tillbaka honom"

Luci såg på alla sovande människor och sedan på Halo som hade rest sig upp.
"Det går sådär. Lucifer och Dorian retar gallfeber på honom. Han har tydligen en person i bagageluckan med." Han suckade.
"Men lite mer så ger han sig tror jag."

Rafael skakade på huvudet. "Du behöver inte be om ursäkt." Viskade han och stirrade ned i golvet.

Allan såg på honom. Han litade inte på att gå därifrån. Å andra sidan kunde han inte direkt göra något nu. "Bäst du skyndar dig. Din...tunglöse slav, smakade utsökt." Viskade Dorian spinnande och såg hungrigt på mannen. Allan svalde hårt. Det hela kändes förlorat. "Om ni skadar honom så kommer jag skära halsen av kvinnan." Sa han innan han snabbt försvann iväg och ryckte ut kvinnan från bagaget och drog med henne mot ytterdörren. "Öppna." Morrade han. Där skulle bytet ske.

Alexander skakade på huvudet. "Jag gillar inte det här." Sa Alexander och såg oroligt mot dörren. "Dorian och Lucifer. De..."Sa han men tystnade. "Är personen skadad?" Frågade han.

"De måsste jagju. De är inte så här oftast. Dorian är mycket vänlig."

"Dörren är redan öppen. Det är bara att du inte kan komma in. Jag vet inte var ägaren är. Men här är denne inte." Lucifer log och såg på mannen.
"När skar han ut tungan på dig?" Viskade han nu ömt och smekte hans kind.
"Jag kan fästa den tillbaka. Om han bara ger mig den.

"Inte jag häller. Men vad ska vi göra annars?"

Rafael skakade lite på huvudet. "Han verkar inte särskilt vänlig. Jag vet att Allan gjort hemska saker, men de knäcker honom." Viskade han sorgset.

Allan sparkade upp dörren och höll kvinnan tätt till sig. Studerade sin vän som såg på Lucifer. Roat. "Det är inte mitt verk." Sa Allan allvarligt men sa inget mer om saken. Dorian la huvudet på sne. "Jag kan ju alltid fråga honom." Log Dorian och la handen mot mannens panna för att lättare kunna ta sig in i hans tankar. "Er kvinna är här. Ge mig honom." Sa Allan skarpt, nästan nervöst.

Alexander skakade på huvudet. "De är helt klart de rätta för detta jobb. Det vet jag." Sa han och satte sig på en stol.

"Du behöver inte förstöra huset Allan." Maria såg på honom och gick fram nästan till dörren och såg på honom.
"För då får du inget tillbaka. Och du måste väl hitta skydd? Bete dig som en vättig vampyr snälla."

Lucifer såg road ut men såg sedan p Dorian.
"Åh nu slutar vi retas. Han är desperat. Vi är starkare så ska vi?" Frågade han mjukt.

Halo gick fram och såg oroad ut.
"Om han får tag i mig då?" Frågade hon tyst.
"Vad ska jag göra då? Finns det en utrymningsplan?"

"Din son, har tagit allt från mig Fru Vinther. Jag har inget att söka skydd för." Väste han.

Dorian funderade någon minut för att sedan flina. "Okej. Låt oss vara lite snällare." Viskade han och backade ifrån mannen.

Alexander såg på henne. "Halo, hur ska han få tag i dig?" Frågade Alexander.

"Jag är medveten om det. men snälla lugna ner dig." Hon log ömt och såg på honom. Ge oss kvinnan så ska jag se till att du får tillbaka din vän." Hon såg på sin son.
"Eller?" Frågade hon med en skarp röst.

"Javisst Maria käraste." Sa lucifer med ett leende och höll mannen och gick mot dörren och såg på honom. Knuffade sedan ut honom.
"Seså iväg med er. Om ni inte vill diskutera om att gå över på den goda sidan."


"Jag vet inte. Jag är väl paranoid?" Hon såg på honom och såg mot Rhiannon och sedan på honom.

I samma sekund som hans vän knuffades ut så släppte han taget om kvinnan och tog emot mannen. Han frågade om allt var okej på teckenspråk och fick ett tvekande ja till svar. De tecknade lite till och mannen gick iväg till bilen och satte sig. Allan stod kvar och såg på Lucifer och sedan på Dorian. "Den goda sidan?" Sa han och skrattade lågt. "Ge mig Flora och Jimmy." Sa han allvarligt.

Alexander såg på henne. "Lita på din man. Han har fantastiska sidor. Men han har också en mörk sida som du mycket väl vet om. Hans mörka sida är tilltalade till sådana som Allan. Han kommer ordna det hela." Sa Alexander ömt.