De utvalda

Ethan satte sig upp då han hörde henne. "Bättre än väntat...Hon hade inte gjort det förut...". Han såg sedan med sorg på henne och tog sig upp helt. "Din då?" frågade han och la armarna om henne.

Eletha log, "Då fick hon en bra upplevelse då." sa hon mjukt och kysste honom då han la sina armar om henne.
"Den var okej." sa hon bara och var glad att den söndriga klänningens armar dolde de djupa uppskavda märkerna efter repen på handlederna.

"Jag hoppas det, hon verkade nöjd i alla fall". Han släppte lite på greppet om henne. "Kom, vi tar ett bad". Han drog med henne till badrummet och klädde av sig innan han kröp ner i baljan fyllt med varmt vatten.

Eletha följde om än motvilligt med, hon suckade och drog av sig klänningen, han skulle ändå komma på det förr eller senare och hon kröp ner vid honom.

Ethan såg upp på henne med sorg. "Jag hatar alla män ibland" mumlade han och kramade lätt om henne innan han tog tvålen och rengjorde henne.

Eletha ryckte på axlarna, "Han var inte så farlig, det var bara repen som skar in." sa hon tonlöst och synade handlederna. Men hon slappande av då han börja rengöra henne.

Ethan suckade djupt. "Rep? Jag hatar honom..". Han hatade många män, alla som gjort Eletha illa. Han fortsatte tvätta henne och masserade in tvålen.

Eletha nickade bara, vad skulle hon säga? Det bara var så. När han var klar gjorde hon detsamma för honom orolig över vart ärr och blåmärke hon finner även att han magrat som henne.

Ethan hade ännu blåmärken efter då han blev nedslagen av soldaten. En del ärr med. Han brydde sig dock inte om det längre, han var redan förstörd.

Eletha slutade att tvätta honom och satte sig i hans knä med benen gränsle över honom och kramade om honom med armar och ben, det gjorde ont att se honom så.
"Du var inte ärrad då du kom hit." sa hon bedrövad.