Förändrad värld Lupple & Medi

Han kom sedan upp och höll en stor termos i handen och log.
"Jag tror det här räcker intesant?" Han gick och satte sig efter att låst om sig.
"Du är säker här..."

Maria nickade och såg på sin klocka och reste sig upp. Gick mot dörren och såg över axeln.
"Jag vill att du håller dig nära oss. Så kom ner.."

Rhiannon såg på honom och nickade sedan.
"Om det är din önskan. Men jag vill gärna läsa mer. Om jag får. Innan jag somnar."

"Så jag ska bara äta upp sen ska jag göra mig i ordning. Antar att jag inte får vara med?" Frågade hon och lade huvudet på sned.

Allie nickade. "Den blir perfekt." Viskade hon tacksamt och tog emot termosen och tog några klunkar.

Jimmy såg på henne och nickade sakta. Började sedan att gå ned.

"Självklart." Log han och smekte hennes kind lätt. "Seså, ät nu." Uppmuntrade han.

Dorian såg på henne. "Älskade. Jag gör detta för att han inte ska besvära dig. Jag vill inte ha dig i närheten av honom." Förklarade han ärligt, oroligt och kärleksfullt. Men han sa detta på ett språk Halo enbart lärt honom.

"Allt för dig min älskade. Jag kommer gå ner om de behöver mig. Men om det är lugnt kommer jag vara här. Hålla dig i säkert förvar."


Flora hade satt sig ner och åt nu av maten. Hon kände att något var på gång och hon såg på de andra.
"Vad är på gång?"

"Men..." Hon såg på honom och kliade sig i nacken.
"Men ska du inte ha något?"

"Jag vet älskade. Tror du inte att jag vet?" Frågade hon och log.
"Men jag vill gärna göra lite skada själv. Så låt mig göra det om det går."

Allie nickade sakta. "Okej." Sa hon nervöst och ställde undan termosen.

Jimmy kom in i köket och satte sig på en stol. Försökte att undvika Floras blick. Han kunde inte ljuga för henne men han ville inte heller berätta något.

Rafael smekte hennes arm sakta. "Inte nu." Log han ömt.

Dorian såg på henne. "Halo." Sa han varnande. "Jag tänker inte ha med dig i striden om det nu blir en sådan." Sa han allvarligt.

"Så jag kan alltid vaka över dig." Han bäddade ner henne och lade sig vid henne.

Maria kom in i köket.
"Men sitter ni här? Det är dukat i matsalen." Hon suckade.
"Älsklingar."

Flora såg ipp och gav honom ett mjukt leende.
"Maten är så god. Ät snälla." Viskade hon.

Hon åt vidare och såg när klockan slog sina slag. Det hade mörknat fort och hon drog sig närmare honom. Snart skulle det vara mörkt och då skulle ondskan komma ut.

"Jag vet. Du är så trålig." Hon såg på honom och smekte hans hand.
"Men jag sska inte tjata. Men då måste du lova att vara försiktigt. Jag vill inte att han skadar dig."

Allie stirrade ut i beckmörkret. Det kändes ondsint.

Jimmy skakade på huvudet. "Nej tack." Viskade han. Hans hjärta rusade.


Dorian såg på Halo och nickade. "Jag lovar att vara försiktig." Viskade han och smekte hennes kind. "Kan jag få dricka av dig sen? Det gör mig starkare." Viskade han på språket bara hon förstod.

Han höll henne nära och smekte hennes kind.
"Jag älskar dig. Du är bät." Han viskade sedan berömmande ord.
"Att jag har dig gör mig komplett."

Flora såg sedan orolig ut och Maria såg på dem.
"Seså in i matsalen, båda två. Det är varmare där och det är faktiskt mer upplyst." Hon log och nickade. Vad skulle hon annars säga? Hon kände på sig att Allan var nästan framme.

Rhiannon hade ätit klart och placerade besticken som indikerade att hon hade ätit klart. Hon blickade upp på honom och såg sedan ner.
"Vad kommer hända egentligen? Du verkar så.... stel..." Viskade hon och svalde sedan hårt.
"Är Allan på väg hit?"

"Det är klart. " Hon smekte hans kind.
"Du är ju äldre än vad han är."

Lathan såg på människorna. Hur skulle dessa beskyddas? "Ni ska snart få gå in på mitt kontor. Där Alexander kommer vara. Ät upp er mat. Så går vi se." Sa han ömt mot dem alla.

Jimmy såg på Maria och tog Floras hand och ledde in henne i matsalen där alla vampyrer var samlade. De såg väldigt...stela ut. Allihop.

Rafael såg på Rhiannon. Alla dessa frågor, nu var fel tidpunkt. "Kan du sluta fråga? Just för ikväll. Låt mig berätta imorgon." Bad han.

Dorian såg på henne. "Det är sant. " Viskade han. "Men han har inget kvar att förlora. Jag har oerhört mycket att förlora. Han är desperat och farlig." Viskade han.

Theodore såg upp på Lathan, nickade tacksamt och log sedan.
"Ja det blir bra.." Sa han och såg sedan på Aurora.
"Ät upp så ska ni få komma till ett rum sen."

Hon log mjukt och stannade upp. Såg på Halo som såg allvarlig ut och såg sedan ppå Jimmy. Hon ville hålla om honom och såg sedan ner.
"Har vi gjort något fel?"

Det var som ett hugg och Rhiannon såg ner och bet sig i läppen. Allt för att inet börja gråta.
"Självklart. Förlåt Rafael." Viskade hon och petade lite i maten.

"Då blir det i sällskap av Alexander. I fall du tappar kontrollen." Viskade hon och smekte hans kind.
"Allan får inte ta dem från oss. Då blir de dödade."

Aurora åt lite mer av maten. Men kände sig ganska snart helt mätt. "Jag är klar." Viskade hon till Theodore. "Tack för maten.". Log hon mot Maria.

Jimmy skakade på huvudet mot Flora. "Det är inget straff." Viskade han ärligt. Dessa vampyrer bestraffade ingen.

Rafael kände hennes sorg, men han ville inte berätta. Det skulle bara göra henne rädd. För rädd. Bättre att hon upplevde honom som sträng.

Dorian nickade sakta. "Sällskap av vem som helst fungerar. Inom familjen." Viskade han ärligt. "Men vi ber Alexander om hjälp." Log han och smekte hennes rygg sakta. "Han ska inte få tag i dem." Lovade han.