ÖppetRollspel -We are Fangirls and Fanboys

(Inte jag )

(hahaha jaa du r nog ensam xD Fast lider lite med dig)
Gwen
"Du var alltså den första som såg männen i diket?"
"Ja."
"Är det några du känner?"
"Ja."
"Vilka då?"
"Kaylas pappa och Wills storebror."
"Kan vi tala med Kayla och Will inom kort?"
"Men alltså, är ALLA ni poliser helt jävla hjärndöda eller? Ni tänker ju som överkörda grävlingar! Fattar du inte att dom inte har någon lust att sitta i polisförhör när deras närmaste hittades döda för mindre än en timme sen?"
"Jo, det förstår vi såklart, men du måste inse att det är mycket viktigt..."
"Men det är klart som fan jag fattar att det är viktigt, men det finns viktigare saker JUST NU!"
Jag kan inte låta bli att överdramatisera lite och dunka knytnäven i bordet. Kommisarien hoppar till och ler.
"Du är visst inte en sån snäll flicka jag trodde först."

Vi är vid sjukhuset. Jag drar upp mobilen, och ringer Gwen. "Hej, är allt som det ska?"

Gwen
När förhöret är slut får jag komma ut ur förhörsrummet. Äntligen är det över! Min mobil vibrerar och jag drar upp den ur fickan för att svara. Det är Kayla.
"Hej! Ja, det är okej. Med tanke på omständigheterna." Jag hör Josse och Will i andra änden.
Plötsligt tar någon min mobil och stänger av den. Starka händer griper tag runt mina armar och håller fast mig så hårt att det gör ont.
"Gwendolyn Chaney. Du är häktad, misstänkt för mord."

Jossan
—
Will började skrika. Han tog upp sin mobil och slog in ett nummer.
”Will, jag är här” sade jag tyst. ”Jag är här för dig”

(OCH NEEEEEJ DET ÄR INTE ROMANTIK DET KALLAS FRIENDSHIPP-4-EVER!)

( Romantik är ju trevligt annars )

Kayla
Samtalet avbryts, av någon anledning. Vi börjar gå in i sjukhuset, med Will, som fortfarande ligger ner. Vi kommer upp till ett rum. "Nu får du tyvärr inte följa med längre" säger en sjuksköterska som är sjukt lik Dolores Umbrige. "Men FÖR I HELVETTE! BARA FÖR ATT WILL SVIMMADE, SÅ FÅR JAG INTE VARA MED HONNOM! KAG KAN VISST SVIMMA OM JAG VILL!" Skriker jag, och tuppar av.

Jenn
Jag vakna upp av min irriterande mobil.
"Hej vad är det" muttrade jag sömnigt.
"Jenn! Har det hänt något?" Jag slog upp mina ögon.
"Clara OMG! Jag menar, kan vi ta om det? Hej Clara hur mår du?"
"Så bra man kan, men jag saknar dig jätte mycket!"
"Jag med, men vi kommer ses en dag igen och jag lovar att det ska bli snart", sa jag.

Gwen
Jag leds in i ett kalt rum med endast en smal brits i. Innan jag hinner säga något stänger poliserna dörren bakom mig och jag är ensam.

Kayla
Jag vaknar upp i ett rum. UTAN WILL, OCH JOSSAN! Jag har massa läskiga prylar inkopplade i armarna, men sliter loss dom direkt. Jag springer ut i korridoren. FAAAN. Vart ligger det? Jag ser Jossan komma ut ur en dörr längre bort. "Hej..." Flämtar jag. Rummet gungar till. 'Min pappa har dött.' Hinner jag tänka innan jag skjuter undan allt. Jag dundrar in igenom dörren, och set Will ligga på sängen.
(Håller med Jossi!)